Förening fick dra av ingående moms för solceller

Skattehusets Jan-Åke Jernhem ger råd om årsredovisning, balansräkning, likvidation och konkurs samt väsentliga händelser, i Coronatid. Vi berättar också att en bostadsrättsförening fick dra av två tredjedelar av den ingående momsen för sin solcellsanläggning.
– Regeringen har föreslagit ett antal åtgärder i samband med Coronavirusets framfart. Vi har all anledning att förvänta fler åtgärder. Här ger jag framförallt tips på rent praktiska saker samt en del exempel. Artikeln gör inget anspråk på att vara heltäckande, säger Jan-Åke Jerhem, Skattehuset.
Krispaket efter Corona - det här kan du som småföretagare göra nu >>
Att tänka på just nu
Årsredovisningen
Bokföringsnämnden har sammanfattat företagens skyldighet att i årsredovisningen notera väsentliga händelser som inträffat, bland annat efter bokslutsdagen. Coronaviruset kan mycket väl vara en sådan händelse.
Balansräkningen
Balansräkningen ska visa företagets ställning på balansdagen, det vill säga räkenskapsårets sista dag. Har företagets tillgångar minskat i värde före räkenskapsårets utgång behöver nedskrivningsreglerna och reglerna om lägsta värdets princip beaktas. Det kan exempelvis bli aktuellt för kundfordringar, varulager och finansiella tillgångar.
Har företagets tillgångar minskat i värde efter räkenskapsårets utgång, kan det vara en sådan väsentlig händelse efter räkenskapsårets slut som företaget ska lämna upplysning om.
K2 och K3
I K2 ÅR finns reglerna om nedskrivningar i respektive tillgångskapitel. I K3 finns reglerna i kapitel 11 och 12 (finansiella tillgångar) och kapitel 27 (anläggningstillgångar).
Likvidation och konkurs
Exempel på när företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet är att fråga uppkommit om företaget ska gå i likvidation eller försättas i konkurs.
Väsentliga händelser under eller efter räkenskapsåret
Upplysningar om väsentliga händelser under räkenskapsåret ska lämnas i förvaltningsberättelsen. Har de väsentliga händelserna inträffat efter räkenskapsårets slut ska upplysningarna i stället lämnas i not. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna. Händelser som har inträffat efter räkenskapsårets utgång kan vara av det slaget att upplysning även behöver lämnas i förvaltningsberättelsen.
Lägre sociala avgifter mars - juni 2020
En tillfällig nedsättning av de sociala avgifterna föreslås för perioden 1 mars-30 juni 2020, så att enbart ålderspensionsavgiften (10,21%) betalas. Nedsättningen föreslås gälla för upp till maximalt 30 anställda och på den del av lönen för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. Det medför en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad.
Exempel:
- En anställd har 23.500 kr i månadslön. Arbetsgivaravgifterna blir normalt 7.383 kr. Under perioden mars till juni blir beloppet istället 2.399 kr per månad. En lindring på 4.984 kr.
- En annan anställd har 37.500 kr i månadslön. Arbetsgivaravgifterna blir normalt 11.781 kr. Under perioden mars till juni blir beloppet istället 6.481 kr per månad. En lindring på 5.300 kr.
Enskilda firmor
För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås även en nedsättning av egenavgifterna. Förändringen omfattar ju då uppbörden redan den 14 april, som torde innebära att det blir förändringar som berör både Skatteverket och programvarutillverkarna.
Hur gör man i praktiken som företagare?
Enligt Skatteverket ska begäran om nedsatt arbetsgivaravgift göras genom att arbetsgivaren sätter ett kryss i fält 062 på individuppgiften ”Reducerad avgift först anställd” i arbetsgivardeklarationen. Genom att kryssa i fält 062 kommer ersättningar upp till 25 000 kronor per angiven betalningsmottagare att ingå i avgiftsunderlaget för enbart ålderspensionsavgift om 10,21 procent.
Reglerna föreslås träda i kraft den 6 april 2020. För att undvika onödiga omprövningar bör den arbetsgivare som vill ha nedsättning vänta med att lämna arbetsgivardeklaration till dess att reglerna har trätt i kraft.
Högsta förvaltningsdomstolen: Förening får dra av installation av solceller
Bakgrunden är att den som bedriver en skattepliktig verksamhet ska redovisa utgående moms och har också rätt att dra av ingående moms. Men det har hittills aldrig gällt stadigvarande bostäder. Ett beslut i Högsta förvaltningsdomstolen ändrar på det.
En bostadsrättsförening installerade solceller på taken 2012-2014. Två tredjedelar av den producerade elen såldes till ett elhandelsföretag och en tredjedel förbrukades i bostäderna och föreningens gemensamma utrymmen.
Föreningen redovisade utgående moms för försäljningen till elhandelsföretaget samt yrkade avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen för installationen av solcellsanläggningen. 2012 var avdraget en halv miljon kronor, 2013 var det över en miljon och 2014 var det 200 000.
Olika bedömningar
Skatteverket avslog eftersom man ansåg att solcellsanläggningen inte var klart avskild från bostäderna och första hand gav el till dem. Avdragsförbud rådde, ansåg Skatteverket.
Föreningen överklagade till förvaltningsrätten som ansåg att solcellsanläggningen var fysiskt avskild från bostadsytorna och inte integrerad med bostäderna. Därför omfattades de inte av avdragsförbudet.
Skatteverket överklagade då till kammarrätten som fastställde Skatteverkets beslut. Kammarrätten ansåg att föreningen inte hade rätt till avdrag eftersom den el som solcellsanläggningen producerade levererades till föreningens bostäder, tvättstugor och garage.
Föreningen överklagade då till Högsta förvaltningsdomstolen och fick rätt. Domstolen kopplade ihop rätten att dra av ingående moms med försäljningen av överskottsel. Föreningen fick alltså göra avdrag för två tredjedelar av den ingående momsen. Föreningen fick också ersättning för sina biträdeskostnader i rätten. Beslutet har betydelse för den fortsatta rättstillämpningen.
Få skattenyheterna via Skattehusets nyhetstjänst - med Vismarabatt! Läs mer och anmäl här >> Allt vårt innehåll om Corona, samlat på ett ställe >>