Det blir ofta komplicerat för aktiebolag att ge bort gåvor, enligt Skattehuset i Göteborg som manar till stor försiktighet. Och så har Kammarrätten beslutat i ett fall där en fastighetsägare nekades ROT.
Skattehuset hjälper redovisningskonsulter och företagare med skatteexpertis och delägaren Jan-Åke Jernhem förser regelbundet Visma Spcs kunder med aktuell skatteinformation.
Gåvor och aktiebolag
– Aktiebolagslagen styr vad ett aktiebolag får göra och inte göra i olika situationer. Trots det råder stor oklarhet hos många om vad som gäller för gåvor. När kan egentligen ett aktiebolag ge bort pengar eller andra tillgångar till olika mottagare utan att få något tillbaka? Det här krävs för att något skattetekniskt ska få kallas gåva:
- Frivillighet
- Gåvoavsikt
– Mellan närstående förutsätts gåvoavsikt – det är naturligt att ge bort något till en släkting. Omvänt är "bevisbördan" om gåvoavsikt större när mottagaren finns utanför familjen. - Förmögenhetsöverföring
– Det som ges bort som gåva ska ha ett värde. Gåvogivarens förmögenhet ska minska och mottagarens förmögenhet öka i och med gåvan.
Exempel 1: Gåva från bolagets ägare till aktiebolaget – uppfyller inte kraven
Många företagare ger en gåva till det egna aktiebolaget. Då är inte förmögenhetsöverföringen fullbordad, eftersom företagaren själv äger aktiebolaget. Då har inte förmögenheten minskat hos företagaren eftersom företagaren äger aktierna i det bolag som fått gåvan. Gåvoavsikten kan också ifrågasättas i det sammanhanget.
Exempel 2: Gåva från ett aktiebolag – uppfyller ofta inte kraven
Ett aktiebolags enda uppgift enligt aktiebolagslagen är att skapa vinst för dess ägare. Av det skälet kan man säga att gåvor som sådana inte är särskilt relevanta för aktiebolag.
Men aktiebolagslagen tillåter vissa begränsade typer av gåvor till välgörande ändamål. Beroende på gåvans värde och hur bra aktiebolaget mår ekonomiskt, ska ett sådant gåvobeslut fattas av antingen styrelsen eller stämman. Gåvan skall vara skälig med hänsyn till ändamålets art.
Räkna dock inte med att värdet på gåvan kan vara speciellt högt. Hur högt kan man tyvärr inte säga. De fall som prövats av domstolen är få och har i många fall nekat aktiebolaget att lämna gåvan på grund av bolagets ekonomiska ställning.
Sammanfattningsvis:
– Om du jobbar som rådgivare till ett aktiebolag ska du inte medverka till att aktiebolag ger bort pengar eller realtillgångar i gåva, vare sig det gäller fysiska eller juridiska personer som är mottagare. I båda fallen blir resultatet inte det man önskar. För personen som tar emot gåvan kan det bli så att gåvan ses som lön eller utdelning. En gåva mellan aktiebolag kan ge andra juridiska effekter, framförallt om bolaget inte är lönsamt.
– Däremot, en ringa gåva till ett välgörande ändamål, kan alltså fungera så länge som det är skäligt. Observera att gåvan inte är skattemässigt avdragsgill.
Underentreprenörens roll vid ROT-avdrag
Den som anlitar en firma för att få ett jobb utfört med ROT-avdrag ska inte behöva drabbas om firman anlitar en underleverantör som inte uppfyller kraven för ROT-avdrag. Om arbetet har utförts så ska kunden få ROT-avdrag, enligt en dom i Kammarrätten.
Det här är relevant för dig som hjälper byggfirmor med deras bokföring, och för dig som jobbar i ROT-branschen. Domen har följts noga av Skattehuset eftersom det är första gången något liknande har prövats i domstol.
Bakgrunden är att Skatteverket beslutade att återkräva drygt 50 000 kronor från en plåtslagarfirma som anlitades för att lägga om taket på en fastighet.
Fastighetsägaren nekades ROT-avdrag
Plåtslagarfirman anlitade en underentreprenör och när Skatteverket tittade närmare på det hela så hävdade de att betalningen från plåtslagarfirman till underentreprenören inte skett på det sätt som plåtslagarfirman uppgav. Det här drabbade i sin tur fastighetsägaren som inte beviljades ROT-avdrag från Skatteverket för det utförda arbetet.
Fastighetsägaren överklagade till förvaltningsrätten som gav Skatteverket rätt. Men fastighetsägaren överklagade vidare till Kammarrätten, som konstaterade att frågan gällde om skattereduktionsgrundande arbete över huvud taget hade utförts – inte huruvida det skett korrekta betalningar mellan huvud- och underentreprenör.
Arbetet var utfört
Fastighetsägaren skickade in offert, avtal och faktura från plåtslagarfirman och ett kontoutdrag som visade att han betalat för utfört arbete. Mot den bakgrunden fann Kammarrätten att skattereduktionsgrundande arbete utförts och att fastighetsägaren hade rätt till ROT-avdrag.
Nästa fråga var enligt Kammarrätten hur stor del av det belopp som mannen betalat som avsåg arbetskostnader. Det är bara arbetskostnader som ger ROT-avdrag. Här hade Skatteverket inte gjort någon bedömning och målet återförvisades därför till myndigheten.
Sammanfattningsvis:
– Fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare ska beviljas ROT-avdrag baserat på relationen mellan dem och den som anlitas för uppdraget. Inte baserat på relationen mellan den som tar uppdraget och dennes underentreprenörer.
Jan-Åke Jernhem är en av landets mest anlitade utbildare i skattefrågor, expert på fåmansföretagslagstiftningen och har skrivit flera böcker i ämnet. Han är delägare i Skattehuset i Göteborg AB. På fritiden tycker han om att fotografera och vara med familjen i huset på Gotland.
