Lågkonjunktur – så rustar du ditt företag om krisen kommer

Omvärldsbevakning > Lågkonjunktur

Vad är en lågkonjunktur?

En lågkonjunktur innebär att efterfrågan på varor och tjänster minskar under en längre period, vilket leder till minskad produktion, stigande arbetslöshet och dämpad ekonomisk tillväxt.

BNP sjunker eller ökar långsamt, investeringar minskar och både hushåll och företag blir mer försiktiga med sin ekonomi.

En lågkonjunktur kännetecknas av att ekonomin går på lågvarv. Företag får färre beställningar, tvingas kanske säga upp personal och konsumenterna drar ner på sina inköp. Det påverkar i sin tur företagens vinster, ekonomi, sysselsättning och skatteintäkter.

Om en lågkonjunktur håller i sig en längre tid kallas det för recession.

Högkonjunktur är motsatsen till lågkonjunktur och innebär stigande efterfrågan och priser med sjunkande arbetslöshet.

Pst! Bruttonationalprodukten (BNP) är måttet på värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land – och ett viktigt mått på ekonomins utveckling.

Varför blir det lågkonjunktur?

Lågkonjunkturer kan orsakas av en rad olika faktorer, som ökade kostnader, investeringar och minskad konsumtion och efterfrågan. De vanligaste orsakerna till ekonomisk nedgång brukar vara:

• Ränteläget: Höjd ränta gör det dyrare att låna pengar. Dyrare lån minskar möjligheterna att investera. Det påverkar i sin tur efterfrågan på varor och tjänster.
• Globala kriser: Pandemier, krig eller finanskriser påverkar hela världsekonomin.
• Psykologi: Om människor tror att det kommer bli sämre tider, börjar de konsumera mindre – vilket i sin tur kan bidra till att skapa en lågkonjunktur.
• Inflationen: Kraftigt stigande priser kan tvinga centralbanker att höja räntorna, vilket bromsar ekonomin.
• Prisfall på tillgångar: När aktier eller bostäder tappar i värde sjunker konsumtionen.

Exempel på tidigare lågkonjunkturer i Sverige

I Sverige har vi genomgått flera ekonomiska kriser, bland annat:

1990-talskrisen: En kombination av fast växelkurs, överhettad bostadsmarknad och höga räntor ledde till en djup lågkonjunktur i början av 90-talet, med omfattande arbetslöshet och många företagskonkurser.

Finanskrisen 2008–2009: En nedgång i konjunkturen utlöstes av en global finanskris och påverkade Sveriges ekonomi genom minskad export och ökad arbetslöshet.

Pandemin 2020: Covid-19 innebar en plötslig ekonomisk inbromsning globalt, vilket ledde till att BNP i Sverige föll kraftigt under våren 2020 med minskad ekonomisk tillväxt.

Hur påverkas företag – och vad kan du göra?

När konjunkturen viker påverkas många företags ekonomi negativt genom lägre konsumtion och minskade investeringar – men det finns saker du kan göra för att förbereda dig och stå starkare genom en svag ekonomi.

1. Åtgärder för att klara en lågkonjunktur

• Gör en likviditetsbudget och håll koll på din likviditet. Det finns två viktiga saker att titta närmare på inför en eventuell lågkonjunktur. Den första är att se över kostnaderna och minimera dem.
• Se samtidigt över ditt erbjudande och din kundstock, det vill säga det som genererar intäkter. Du behöver ha en bild av hur dina kunder påverkas av en lågkonjunktur, så håll en så nära kontakt med dem som möjligt för att underlätta din planering.
• Fokusera på snabba affärer och affärer som har bra täckningsbidrag. Förhandla om längre betaltider hos dina leverantörer och försök att korta den tid dina kunder har på sig att betala för att frigöra kapital för investeringar.
• Är det längre projekt eller uppdrag är det bra att fakturera a conto, dvs löpande under uppdraget. Prata checkkredit med din bank om du ser ett kommande behov av att hålla likviditeten vid liv.

 Lästips: Så gör du en likviditetsbudget

2. Vad är viktigt att tänka på?

• Tänk till kring din marknadsföring. En aktuell och uppdaterad webbplats är en bra grund att stå på. Använd sociala medier som är relevanta för din målgrupp. Fokusera på de delar av ditt erbjudande som har bäst marginaler.
• Aktivera kunder du har pratat med och se till att genomföra avtalade uppdrag. Identifiera varje kunds nytta/utbyte av ditt erbjudande.
• Använd din expertkunskap för att stötta kunder som drabbas mer än andra. Då skapar du en relation som bygger på förtroende och i längden kan generera trofasta kunder som blir dina ambassadörer och i slutändan generera mer försäljning.

3. Inom vilka branscher är det viktigast att förbereda sig?

• Alla branscher påverkas av en lågkonjunktur eftersom även kunderna fokuserar på det som är viktigast för dem just nu. Större investeringar och inventarier får ofta stryka på foten i en lågkonjunktur.
• Se över ditt sortiment – produkter såväl som tjänster – så att de verkligen är relevanta för just din marknad och kan bidra till ökad lönsamhet genom strategiska investeringar.

4. Tänk proaktivt

• När andra har det tufft kan nya möjligheter, marknader och kunder dyka upp för den som vågar titta. Passa på att investera för framtiden när priserna ofta är lättare att förhandla.
• Se över sortiment och erbjudande, rensa bort det som inte är aktuellt eller relevant. Vilka tjänster/produkter är nära tillhands?
• Lägg viktig tid på din kommunikation – vad behövs nu och vad behövs när det vänder?

5. Ta hotet på allvar

Det vanligaste misstaget när företag möter sämre tider är att inte ta “hotet” på allvar, menar Boo Gunnarson. Gör det och dra ner på onödiga kostnader och konsumtion så långt det är möjligt. Arbeta samtidigt aktivt med kundrekrytering och affärsutveckling.

Utmana dig själv på nya marknader, ibland till och med med ett helt nytt erbjudande. Det kanske är dags att kontakta obearbetade kunder, de kanske rentav letar efter en ny leverantör!

Faktagranskare: Boo Gunnarson, företagarexpert

 Lästips! Håll koll på din budget med Visma Ekonomiöversikt

Indikatorer på lågkonjunktur – viktiga tecken och signaler

En lågkonjunktur kan identifieras genom flera viktiga tecken och signaler.

Minskad efterfrågan på varor och tjänster: När konsumenterna börjar hålla hårdare i plånboken och företagen ser färre beställningar, är det ofta en indikation på att ekonomin är på väg in i en svacka.

Ökande arbetslöshet: När företag får färre beställningar och minskade intäkter, kan de tvingas säga upp personal för att minska kostnaderna. Detta leder till högre arbetslöshet, vilket i sin tur minskar hushållens köpkraft och förvärrar lågkonjunkturen ytterligare.

Minskad produktion: När efterfrågan på varor och tjänster minskar drar företagen ner på produktionen. Detta kan ses i minskade industriproduktionssiffror och lägre BNP-tillväxt.

Stabiliseringspolitik – ansvar och åtgärder

Riksbanken ansvarar för penningpolitiken och justerar styrräntan för att påverka konsumtion och inflation. Regeringen och Finansdepartementet hanterar finanspolitiken och kan exempelvis satsa på:

• Skattesänkningar
• Stöd till hushåll och företag
• Investeringar i infrastruktur eller klimatåtgärder

Syftet är att öka efterfrågan och mildra lågkonjunkturens effekter.

Effekter på bostadsmarknaden

En lågkonjunktur kan ha betydande konsekvenser för bostadsmarknaden. När ekonomin går på lågvarv och arbetslösheten ökar, minskar efterfrågan på bostäder. Detta leder till att priserna faller, vilket kan skapa problem för de som nyligen köpt bostäder till höga priser.

Dessutom kan en minskning i efterfrågan på bostäder leda till att byggandet av nya bostäder minskar. Byggföretag kan dra ner på sina projekt eller skjuta upp planerade byggen på grund av osäkerhet och minskad lönsamhet.

Under den ekonomiska nedgången 90-talet såg vi exempel på detta i Sverige, då bostadspriserna sjönk kraftigt och byggandet av nya bostäder minskade markant.

Vanliga frågor och svar om lågkonjunktur

Hur hänger inflation och lågkonjunktur ihop?

Inflation och lågkonjunktur hänger ofta samman – men på ett komplext sätt. Inflation innebär att priserna stiger, vilket gör det dyrare att köpa varor och tjänster.

När inflationen blir för hög brukar centralbanker som Riksbanken höja styrräntan för att bromsa prisökningarna. Högre räntor gör det dyrare att låna pengar, vilket leder till minskad konsumtion och investering – och kan i sin tur utlösa en lågkonjunktur.

Men i själva lågkonjunkturen kan inflationen också minska eller stabiliseras, eftersom efterfrågan sjunker. Då kan priserna sluta stiga eller till och med börja falla, vilket kallas deflation. I ett sådant läge får penningpolitiken en ny roll: att stimulera ekonomin och investeringar istället för att bromsa den.

Hur länge varar en lågkonjunktur?

Det är svårt att förutsäga exakt hur lång tid det tar innan konjunkturen vänder. Längden på en lågkonjunktur beror bland annat på:

• Vad som orsakade den
• Hur effektiv den ekonomiska politiken är för att vända utvecklingen
• Globala ekonomiska förhållanden
• Företagssektorns och hushållens motståndskraft

Fördelar med lågkonjunktur – finns det några?

Ja, faktiskt. För vissa organisationer och branscher kan en lågkonjunktur öppna fördelar och möjligheter:

• Lägre konsumtion och kostnader på tjänster, lokaler och arbetskraft
• Billigare inköp av varor och maskiner
• Konkurrens minskar – fler kunder blir tillgängliga
• Större utrymme att investera i framtida utveckling

För privatpersoner kan det vara ett bra tillfälle att exempelvis köpa bostad eller aktier billigare. Historiskt har lågkonjunkturer alltid följts av högkonjunkturer – det gäller att hålla ut och tänka långsiktigt.

Högkonjunktur vs lågkonjunktur – vad är skillnaden?

En högkonjunktur innebär att ekonomin växer snabbt: efterfrågan är hög, arbetslösheten låg, lönerna stiger och företagen investerar. Konsumtionen ökar, priserna kan stiga och staten får ökade skatteintäkter vid en högkonjunktur.

I en lågkonjunktur är det motsatta sant: tillväxten stannar av eller blir negativ, arbetslösheten stiger, investeringarna minskar och hushållen blir mer försiktiga. Ekonomin går in i en svacka där många ofta får kämpa för att överleva.

Konjunkturens fyra cykler

Ekonomin växlar normalt mellan fyra faser: högkonjunktur (när allt går bra), avmattning (när tillväxten bromsar in), lågkonjunktur (när ekonomin går på lågvarv) och återhämtning (när tillväxten tar fart igen). Dessa konjunkturcykler används av ekonomer och beslutsfattare för att förstå och påverka utvecklingen.

Hur ser lågkonjunkturen ut i Sverige 2025?

Sverige befinner sig i lågkonjunktur även under 2025, enligt Konjunkturinstitutet och flera andra bedömare. Hög inflation, stigande räntor och svag global efterfrågan har lett till lägre konsumtion och investeringar. Arbetslösheten har ökat och bostadsmarknaden har svalnat.

Prognoserna för 2025 visar en svag återhämtning, men osäkerheten är stor. Mycket beror på inflationens utveckling, räntebanan och hushållens köpkraft.

Konsekvenser av en lågkonjunktur för den svenska ekonomin

En lågkonjunktur påverkar den svenska ekonomin på flera sätt. Lägre priser (eller högre), ökad arbetslöshet, fallande aktiemarknad, minskad konsumtion och fler företagskonkurser är några konsekvenser av en lågkonjunktur.

Så kommer du starkare ur lågkonjunkturen

Anpassa dig snabbt – håll koll på konjunkturen och var redo att justera din verksamhet.

Förbättra effektiviteten – se över processer, leverantörer och kostnader.

Fortsätt marknadsföra – det är ofta under lågkonjunktur som starka varumärken byggs.

Tänk långsiktigt – utvecklingen har historiskt vänt till högkonjunktur förr eller senare.

Nyckelbegrepp om lågkonjunktur

• BNP (Bruttonationalprodukt) - Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land
• Recession - Förlängd period av lågkonjunktur
• Inflation - Allmän prisstegring i ekonomin
• Deflation - Allmän prissänkning i ekonomin
• Penningpolitik - Riksbankens åtgärder för att påverka ekonomin
• Finanspolitik - Regeringens åtgärder för att påverka ekonomin
• Konjunkturcykel - Ekonomins regelbundna svängningar mellan hög- och lågkonjunktur