Verklig huvudman i aktiebolag - vem är det som egentligen styr företaget?

Lagar & regler > Verklig huvudman

Vad är verklig huvudman?

Verklig huvudman handlar om vem som har den verkliga kontrollen eller stort inflytande över ett företag. Om en person till exempel äger aktier i ett företag A och det företaget äger ett annat företag B så är personen verklig huvudman till båda företagen. (Se fler exempel under rubriken “Vem är verklig huvudman”). En verklig huvudman kan också vara en eller flera personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.

Vem är verklig huvudman?

Den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar ett företag eller en förening är verklig huvudman. Det finns olika sätt för en person att ha kontroll, till exempel genom att ha mer än 25 procent av rösterna eller genom att ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelsen eller motsvarande. Det kan även finnas avtal eller text i till exempel bolagsordningen eller stadgarna som gör en person till verklig huvudman.

Exempel på verklig huvudman

• Två gifta personer kontrollerar var och en 15 procent av rösterna i ett företag. Eftersom de är närstående till varandra ska deras kontroll räknas tillsammans och det innebär att båda är verkliga huvudmän. Om bolaget kommer fram till att endast en av dem har den verkliga kontrollen över bolaget så är det den personen som ensam är verklig huvudman. Det kan utöver det finnas fler verkliga huvudmän.
• En aktieägare kontrollerar 10 procent av rösterna i ett aktiebolag. Genom avtal med övriga aktieägare har personen rätt att utse mer än hälften av ledamöterna i styrelsen. Personen är då verklig huvudman. Det kan utöver det finnas fler verkliga huvudmän.
• Fyra aktieägare kontrollerar 25 procent var av rösterna i ett aktiebolag. Ingen av dem uppnår mer än 25 procent och det innebär att ingen av dessa verklig huvudman. Det kan dock finnas andra personer som är verkliga huvudmän.
• Ett aktiebolag ägs av ett utländskt företag och kan inte få fram vem som kontrollerar det utländska företaget. Därför kan aktiebolaget inte avgöra vem som är verklig huvudman.

Vilka ska anmäla verklig huvudman till Bolagsverket?

Alla juridiska personer som till exempel aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar ska anmäla verklig huvudman. Enskilda firmor och ideella föreningar behöver däremot vanligtvis inte göra det. Det finns dock undantag som till exempel om den ideella föreningen samlar in pengar. Se lista nedan över vilka som måste anmäla verklig huvudman.

Så tar du reda på om bolaget har någon verklig huvudman

Innan du kan anmäla verklig huvudman behöver du ta reda på om ditt bolag har någon eller inte, och vem eller vilka det i så fall är. Om det finns en eller flera verkliga huvudmän ska bolaget även klargöra hur och i vilken omfattning (i procent) personen kontrollerar företaget. Det kan vara så att ditt företag kommer fram till att det inte finns någon som ytterst äger eller kontrollerar bolaget. Då har bolaget ingen verklig huvudman.

Ibland uppstår en situation där det inte går att säkerställa om det finns någon verklig huvudman eller inte. Det kan alltså finnas en verklig huvudman men det finns inte tillräckligt med information för att identifiera vem personen är.

 Starta aktiebolag - så här gör du

Så här anmäler du verklig huvudman

Du anmäler verklig huvudman via Bolagsverkets e-tjänst. Det går inte att lämna in på papper om du inte har ansökt och fått dispens. För att få dispens måste du kunna visa på särskilda skäl. Att anmäla verklig huvudman kostar 250 kronor när detta skrivs (2022) och en behörig företrädare för företaget loggar in i e-tjänsten med sin e-legitimation, exempelvis mobilt BankID. 

Så lång tid har du på dig att anmäla

Anmälan ska göras inom fyra veckor från att företaget eller föreningen är nystartad.

Vad är syftet med registret?

Syftet med registret över verkliga huvudmän är att polisen och finansiella institut som banker ska kunna ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag. Informationen om vem som är verklig huvudman ska bidra till att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

Kundkännedom

Du som enligt penningtvättslagen är skyldig att arbeta med kundkännedom behöver ta hänsyn till både lagen om registrering av verkliga huvudmän och penningtvättslagen. Det kan till exempel gälla dig som är bilhandlare, juvelerare eller redovisningskonsult. I penningtvättslagen står det vad du behöver göra när du tagit reda på om ett företag har en verklig huvudman eller inte.

Verklig huvudman - de här företagen gäller det

Enligt Bolagsverket berörs totalt omkring 800 000 företag och föreningar. De som måste anmäla verklig huvudman är bland annat:

• Aktiebolag
• Bankaktiebolag
• Bostadsföreningar
• Bostadsrättsföreningar
• Ekonomiska föreningar
• Europabolag
• Europakooperativ
• Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG)
• Filialer (det utländska företag som driver filialen)
• Försäkringsaktiebolag
• Försäkringsföreningar
• Handelsbolag
• Ideella föreningar som har en eller flera verkliga huvudmän
• Kommanditbolag
• Kooperativa hyresrättsföreningar
• Medlemsbanker
• Offentliga korporationer och anstalter
• Sambruksföreningar
• Samfällighetsföreningar
• Sparbanker
• Stiftelse
• Tjänstepensionsaktiebolag
• Tjänstepensionsförening
• Trossamfund
• Truster som förvaltas från Sverige
• Understödsföreningar
• Vattenförbund
• ​Ömsesidiga försäkringsbolag
• Ömsesidiga tjänstepensionsbolag

Även företag/föreningar (se listan ovan) som har gått i konkurs men där konkursen inte är avslutad, ska anmäla verklig huvudman.

Undantagen som inte behöver anmäla verklig huvudman

Dessa är undantagna och behöver inte anmäla verklig huvudman:

• Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad (börsbolag) samt dotterbolag till dem
• Dödsbon och konkursbon
• Enkla bolag 
• Enskilda näringsidkare
• Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman
• Staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande

Källa: Bolagsverket