Så väljer du rätt företagsform
Du väljer själv under vilken företagsform du vill bedriva din verksamhet. Samtidigt bestäms företagsformen till viss del av om du till exempel ska vara egenföretagare eller driva företag tillsammans med flera ägare. Vi hjälper dig att reda ut vilken företagsform som passar bäst för din verksamhet.
Vad är företagsform?
När du startar företag måste du välja företagsform. Företagsformen anger vilken typ av företag du ska starta. Du bör välja företagsform beroende på vad du ska jobba med, om du vill starta ensam eller ni är flera, och vilka andra förutsättningar som finns.
Vissa företagsformer, som enskild näringsidkare (enskild firma) och aktiebolag, hör till de vanligaste företagsformerna för nyföretagare. Vi guidar dig genom djungeln av företagsformer, så att du lättare kan bestämma dig för vilken företagsform som passar bäst för din verksamhet.
Starthjälpen - för dig som vill sätta igång direkt med ditt företag
Så skiljer sig olika företagsformer
*) KP: Komplementär, KD: Kommanditdelägare
**) Undantag finns för större företag och företag med speciell verksamhet, till exempel advokatverksamhet.
***) Privata aktiebolag med färre än tre anställda och med en omsättning under tre miljoner kan bestämma att inte ha revisor. Större företag och företag med speciell verksamhet, till exempel med finansiell inriktning, måste alltid ha revisor.
Enskild näringsidkare
Hette tidigare enskild firma. Denna företagsform är ofta det naturliga valet om du ska starta på egen hand. En fördel är att du inte behöver något formellt insatskapital för att starta företag som enskild näringsidkare. Nackdelen kan vara att det inte finns någon klar ansvarsgräns mellan din personliga och ditt företags ekonomi.
Aktiebolag
Ett aktiebolag kan startas och ägas av en eller flera personer. I den här företagsformen krävs ett aktiekapital på minst 50 000 kronor. En fördel med denna företagsform är att det personliga ansvaret i princip är begränsat till aktiekapitalets storlek. En grundtanke bakom aktiebolaget är att man vill begränsa den ekonomiska risken till det insatta kapitalet.
Vid eventuella problem ska inte bolagets finanser "smitta" av sig på ägarens privata ekonomi. När bolaget behöver låna pengar är det dock vanligt att banken kräver personliga borgensförbindelser av ägaren. Därmed kan ägaren få ett indirekt ekonomiskt ansvar utöver det insatta kapitalet även med aktiebolag.
Handelsbolag och kommanditbolag
Detta är två mindre vanliga företagsformer, som båda utgör alternativ till aktiebolag för minst två personer som ska driva ett företag tillsammans. Precis som för enskilda näringsidkare finns heller inget krav på insatskapital. Den avgörande skillnaden mellan ett handelsbolag och ett kommanditbolag är hur ansvaret för företagets ekonomi fördelas mellan ägarna.
I ett handelsbolag delar samtliga ägare ett solidariskt och personligt ansvar för företagets ekonomi. Eftersom detta kräver hög personlig tillit ägarna emellan, är det viktigt att ett bolagsavtal upprättas mellan ägarna i samband med starten. I ett kommanditbolag måste minst en person inneha fullständigt personligt ansvar för företagets ekonomi. Denna person kallas komplementär. Övriga delägare, som kallas kommanditdelägare, ansvarar endast för sin kapitalinsats.
Ekonomisk förening
I en ekonomisk förening är man endast medlem och inte ägare, alltså kan heller inget personligt ansvar utkrävas för föreningens ekonomi. Kapitalinsatsen består i form av en insats till föreningen, samt en eventuell årsavgift som framgår av föreningens stadgar. Ekonomisk förening kan vara en lämplig företagsform om ni är minst tre personer, som samlas kring ett gemensamt intresse.
Som medlem kan man ha nytta av föreningen som konsument, producent eller anställd. En historiskt typisk ekonomisk förening kan vara producentkooperativ inom lant- och skogsbruk eller ett konsumentkooperativ i form av en Coop-butik.
Kooperativ
I ett kooperativ äger och driver medlemmarna en verksamhet för att i första hand vinna ekonomiska fördelar. Man kan säga att den kooperativa företagsformen är en kombination av affärsverksamhet, demokratiska beslutformer och socialt ansvarstagande. Varje medlem har vid omröstningar en röst oavsett hur mycket man satsat i kooperativet.
De flesta kooperativ drivs som ekonomiska föreningar, men det som skiljer kooperativ från ekonomiska föreningar är sättet att organisera verksamheten på – ofta enligt kooperativa principer som solidaritet, demokrati, socialt ansvar och rättvisa. Vanligt förekommande kooperativ är produktions- eller konsumtionskooperativ eller personalägda verksamheter.
