Vilken företagsform passar bäst för ditt företag?
Företagsform väljs när företaget startas. Du väljer själv under vilken bolagsform du vill bedriva din verksamhet. Vi hjälper dig att reda ut vilken av de olika företagsformerna som passar bäst för din verksamhet.
Entreprenörskap > Företagsformer
Vad är företagsform?
Företagsform, även kallat bolagsform, är den form ett företags drivs i vilken väljs när företaget startas. Vilken företagsform som passar bäst till ditt företag beror på om du ska starta ensam eller med flera, vilka förutsättningar som finns och vilket typ av verksamhet du ska driva. Olika företagsformer fungerar på olika sätt. Bland annat betraktas du som anställd i vissa företag, medan du inte gör det i andra företag. Ägarens personliga ansvar skiljer sig också mellan de olika företagsformerna.
Lästips: Starta eget företag steg för steg - den kompletta guiden
Du bör välja bolagsform beroende på vad du ska jobba med, om du vill starta ensam eller ni är flera, om uppstarten kräver en kapitalinsats eller inte, och vilka andra förutsättningar som finns. Det finns alltså stora skillnader mellan bolagsformerna när det gäller det personliga ansvaret för skulder. Den ekonomiska risken bör därför vara en viktig faktor när du bestämmer dig för vilken företagsform du vill starta.
Vissa bolagsformer, som enskild näringsidkare (enskild firma) och aktiebolag, hör till de vanligaste för nyföretagare. Vi guidar dig genom djungeln av olika företagsformer, så att du lättare kan bestämma dig för vilken som passar bäst för din verksamhet.
Olika företagsformer – så skiljer de sig
*) KP: Komplementär, KD: Kommanditdelägare
**) Undantag finns för större företag och företag med speciell verksamhet, till exempel advokatverksamhet.
***) Privata aktiebolag med färre än tre anställda och med en omsättning under tre miljoner kan bestämma att inte ha revisor. Större företag och företag med speciell verksamhet, till exempel med finansiell inriktning, måste alltid ha revisor.
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och kommanditbolag måste registreras hos Skatteverket och Bolagsverket. En enskild näringsverksamhet ska registrera sin firma hos Skatteverket och i vissa fall även hos Bolagsverket. Oavsett företagsform måste alla nya företag ansöka om F-skatt.
Lästips: Bli företagare - allt du behöver veta
Enskild näringsverksamhet
Hette tidigare enskild firma. Denna bolagsform är ofta det naturliga valet om du ska starta på egen hand. En enskild näringsverksamhet drivs av en enskild näringsidkare och är till skillnad mot de andra företagsformerna inte en juridisk person.
En fördel är att du inte behöver något formellt insatskapital för att starta företag som enskild näringsidkare, men det är viktigt att komma ihåg att näringsidkaren är personligt ansvarig för avtal som ingås och för företagets skulder.
Nackdelen kan vara att det inte finns någon klar ansvarsgräns mellan din personliga och ditt företags ekonomi. Det är ditt personnummer som används som företagets organisationsnummer. Här kan du läsa mer om att starta enskild firma.
Lästips: Så väljer du företagsnamn
Aktiebolag
Ett aktiebolag kan startas och ägas av en eller flera personer. I den här bolagsformen krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kronor. En fördel med denna bolagsform är att det personliga ansvaret i princip är begränsat till aktiekapitalets storlek. En grundtanke bakom aktiebolaget är att man vill begränsa den ekonomiska risken till det insatta kapitalet.
Lästips: Starta aktiebolag - en checklista
Vid eventuella problem ska inte bolagets finanser "smitta" av sig på ägarens privata ekonomi. När bolaget behöver låna pengar är det dock vanligt att banken kräver personliga borgensförbindelser av ägaren. Därmed kan ägaren få ett indirekt ekonomiskt ansvar utöver det insatta kapitalet även med aktiebolag. Aktiebolaget är en egen juridisk person och betalar inkomstskatt, så kallad bolagsskatt, med 22 procent på sin vinst.
Ha full koll på företagets pengar med Visma eEkonomi! Om du har din bank kopplat till programmet blir det bokföring på autopilot - enkelt och smidigt.
Handelsbolag och kommanditbolag
Detta är två mindre vanliga bolagsformer, som båda utgör alternativ till aktiebolag för minst två personer som ska driva ett företag tillsammans. Precis som för enskilda näringsidkare finns heller inget krav på insatskapital. Den avgörande skillnaden mellan ett handelsbolag och ett kommanditbolag är hur ansvaret för företagets ekonomi fördelas mellan ägarna.
I ett handelsbolag delar samtliga ägare ett solidariskt och personligt ansvar för företagets ekonomi. Eftersom detta kräver hög personlig tillit ägarna emellan, är det viktigt att ett bolagsavtal upprättas mellan ägarna i samband med starten. I ett kommanditbolag måste minst en person inneha fullständigt personligt ansvar för företagets ekonomi. Denna person kallas komplementär. Övriga delägare, som kallas kommanditdelägare, ansvarar endast för sin kapitalinsats. Både handelsbolag och kommanditbolag betraktas som juridiska personer.
Lästips: Starta handelsbolag – guide
Ekonomisk förening
För att starta en ekonomisk förening krävs minst tre personer eller företag. I en ekonomisk förening begränsas medlemmarnas ansvar till det kapital som satsats i föreningen. Storleken på insatsen som varje medlem ska betala varierar från en krona och uppå eftersom det är upp till varje förening att själv bestämma hur stor insats som krävs.
Föreningens syfte ska vara att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och medlemmarna måste vara delaktiga i verksamheten. Föreningen företräds av en styrelse. I en ekonomisk förening är man endast medlem och inte ägare, alltså kan heller inget personligt ansvar utkrävas för föreningens ekonomi.
Som medlem kan man ha nytta av föreningen som konsument, producent eller anställd. En historiskt typisk ekonomisk förening kan vara producentkooperativ inom lant- och skogsbruk eller ett konsumentkooperativ i form av en Coop-butik.
Kooperativ
I ett kooperativ äger och driver medlemmarna en verksamhet för att i första hand vinna ekonomiska fördelar. Man kan säga att den kooperativa företagsformen är en kombination av affärsverksamhet, demokratiska beslutformer och socialt ansvarstagande. Varje medlem har vid omröstningar en röst oavsett hur mycket man satsat i kooperativet.
De flesta kooperativ drivs som ekonomiska föreningar, men det som skiljer kooperativ från ekonomiska föreningar är sättet att organisera verksamheten på – ofta enligt kooperativa principer som solidaritet, demokrati, socialt ansvar och rättvisa. Vanligt förekommande kooperativ är produktions- eller konsumtionskooperativ eller personalägda verksamheter.
