Konkurs, vad är det och hur undviker du obestånd?

Lagar & Regler > Konkurs

Vad är en konkurs?

En konkurs, på engelska bankruptcy, innebär att ett företag som är insolvent och inte kan betala sina skulder under en längre period avvecklas och att dess tillgångar realiseras för att betala företagets skulder. Konkursen innebär att tillgångarna tas i anspråk och används för att betala av skulderna till den skuldsattes borgenärer.

Juridiska personer såväl som fysiska personer kan försättas i konkurs. Både ägare, fordringsägare och anställda kan begära ett företag i konkurs för att på det sättet kunna få del i den skuldsattes tillgångar, sålda och fördelade.

Vad händer vid en konkurs?

• Ett konkursförfarande styrs av Konkurslagen (1987:672). Det är antingen gäldenären själv som ansöker om konkurs, genom en så kallad egen ansökan, eller en eller flera av borgenärerna.
• I Sverige är det tingsrätten som beslutar om konkurs och som utnämner en eller flera så kallade konkursförvaltare, som ofta är advokater. 
• Konkursförvaltarens ansvar är att omhänderta och göra en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder och att ordna så att gäldenärens egendom, det så kallade konkursboet, blir sålt.
• När en företagskonkurs avslutas upphör företaget att existera och kan inte längre krävas på betalning. Däremot kan en privatperson krävas på betalning även efter att konkursen avslutats.

Kontrollbalansräkning i aktiebolag

För aktiebolag finns en regel som säger att de måste upprätta en kontrollbalansräkning som ska granskas av en revisor när det finns skäl att anta att mer än hälften av bolagets aktiekapital förbrukats. Om så är fallet ska styrelsen snarast möjligt ta upp frågan om bolaget ska träda i likvidation och avvecklas.

Skydd för intressenterna

Det finns alltså kontrollåtgärder och regelverk som är till för att skydda fordringsägare, anställda, kunder och ägare från allt för omfattande ekonomiska förluster. Om ett företag avvecklas i tid kan företagets återstående resurser räcka till att betala dess skulder.

Med statlig lönegaranti som täcker de anställdas löner efter en konkurs är det egentligen bara ägarnas insatta kapital som förloras. Åtminstone i teorin. I praktiken tar det dock längre tid och många företag slutar med stora underskott vilket även drabbar många fordringsägare.

Konsekvenser för fordringsägarna vid konkurs

När ett företag hamnar på obestånd och inte kan betala sina skulder är konkursen inte det enda alternativet. Företaget kan även få en andra chans.

Om det uppstått en likviditetskris, men ändå finns förutsättningar att driva företaget vidare kan en rekonstruktion vara ett alternativ till en konkurs.

En andra chans

En företagsrekonstruktion innebär att företaget får en andra chans att leva vidare, men kräver även att dess fordringsägare vill ge företaget chansen. För fordringsägarna handlar ofta valet om att väga möjligheten till fler framtida affärer med en skuldnedskrivning mot att likvidera företaget så snabbt som möjligt och räddas vad som räddas kan.

Tillvägagångssättet vid en rekonstruktion är detsamma som vid en konkurs och görs i tingsrätten. Om ägarna till företaget begär rekonstruktion och tingsrätten bedömer att förutsättningarna finns kan det bli en företagsrekonstruktion istället för konkurs.

Då utser tingsrätten en rekonstruktör och ger företaget visst skydd mot konkurs under en begränsad period. En rekonstruktion beviljas normalt för tre månader och kan därefter förlängas med upp till tre månader åt gången i upp till ett år. Under den tid företagsrekonstruktionen pågår får ingen utmätning göras mot företaget.

Ackord om skuldbetalning

Normalt sett behöver fordringsägarna inte anmäla till tingsrätten att de har fordringar vid en konkurs eller rekonstruktion. Det ingår i konkursförvaltarens uppgifter att ta reda på företagets skulder.

En rekonstruktion förutsätter dock att fordringsägarna godkänner rekonstruktionen och det offentliga ackord som brukar följa. Vid en ackordsuppgörelsefårfordringsägarna avstå en del av sina fordringar – ofta 50 eller 75 procent.

Om inte alla fordringsägarna accepterar ackordsuppgörelsen återstår bara konkurs och då riskerar fordringsägarna att få avstå en ännu större andel av sina fordringar då de som regel har lägst prioritet.

Prioriterade och oprioriterade fordringar

Konkursförvaltarens eller rekonstruktörens kostnader och utbetalningar till staten har högst prioritet. Därefter kommer prioriterade fordringar som panträtt, löner och skatter.

Först därefter kommer leverantörernas fordringar som räknas som oprioriterade och bara får ta del av det som återstår när de prioriterade fordringarna tagit sitt. För de anställdas löner finns speciella regler i form av den statliga lönegarantin.

Rekonstruktion – en andra chans för företaget
Lagen om företagsrekonstruktion ger företag med svårigheter en möjlighet att undvika konkurs. Man kan säga att sunda företag med tillfälliga problem får en andra chans. Därmed kan onödiga konkurser med arbetslöshet och andra olyckliga konsekvenser undvikas.

Det är bättre att en rekonstruktion kommer igång i ett tidigt skede när ett företag får betalningssvårigheter. Om krisen blir för djup finns det alltid risk för att möjligheterna till rekonstruktion går förlorade. Och då förlorar ju även fordringsägarna möjligheten att i framtiden få tillbaka en del av det kapital som går förlorat vid en konkurs.

Anonymiserad ackordsuppgörelse:

Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764)

---

Så fungerar lönegarantin

När ett företag går i konkurs finns en statlig lönegaranti som träder in och tar hand om de anställda. Men lönegarantin är varken obegränsad eller ovillkorlig.

Lönegarantin betalas av staten via Länsstyrelsen när arbetsgivaren har försatts i konkurs eller genomgår en företagsrekonstruktion. Lönegarantin täcker samtliga arbetstagare, även visstidsanställda och vikarier, i upp till åtta månader.

Tanken är att lönegarantin ska gälla under själva konkursen och uppsägningstiden därefter. Men det finns också begränsningar i vad, hur länge och hur mycket som kan betalas ut.

Det finns ett tak på 189.200 kr

Lönegarantin omfattar bara lön som tjänats in tre månader före en konkurs, under konkursen, en månad efter beslut samt lagstadgad uppsägningstid. Den högsta ersättning som kan betalas är 189.200 kr per anställd.

Om det finns pengar kvar i konkursboet kan det finnas möjlighet att få lön utbetald som överstiger detta belopp. Det avgörs dock av konkursförvaltaren eller rekonstruktören vid en rekonstruktion.

Sparad semester kan frysa inne

Den som har sparade semesterdagar riskerar att dessa fryser inne. Lönegarantin ersätter bara semesterlön intjänad under innestående och föregående år. 

Utlägg och reskostnader

Även utlägg och reskostnader kan utebli om de är äldre än tre månader. Ett gott råd till den som gör utlägg är därför att lämna in sina reseräkningar regelbundet och inte vänta flera månader.

Vid en konkurs eller rekonstruktion är det också viktigt att ställa krav till konkursförvaltaren eller rekonstruktören så fort som möjligt. För det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som fattar besluten om utbetalningar och skickar det vidare till länsstyrelsen som ombesörjer utbetalningarna av det statligt garanterade lönegarantipengarna.

---

Konsekvenser för företagaren vid en konkurs

När ett företag avvecklas räcker tillgångarna sällan till att betala alla skulder. I värsta fall slutar det med att ägarna både blir av med bolaget och får en stor skuld att betala.

Vid en konkurs tar konkursförvaltaren ställning till om företaget kan drivas vidare under en avvecklingsfas eller om dess tillgångar och egendomar ska säljas ut så fort som möjligt. Därefter fördelas pengarna mellan borgenärerna enligt deras inbördes prioritetsordning så långt tillgångarna räcker. Men först betalas kostnaderna för själva konkursen.

Privatpersonen bakom en enskild firma kan få betala

Obetalda skulder kvarstår så länge konkursen pågår, men när konkursen är klar upphör bolaget att existera och därmed även skulderna, om bolaget är en juridisk person.

I enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag kan ägarna hållas personligt ansvariga för företagets skulder. Det är bara i aktiebolag och i ekonomiska föreningar som ägarnas ansvar är begränsat till företagets egna kapital.

I många småföretag är dock detta en sanning med modifikation. Banker och andra långivare ställer ofta krav på att ägaren ska gå i personlig borgen för företagets lån vilket ofta gör företagaren personligt ansvarig för lån även till aktiebolag.

Inte bara ekonomiska konsekvenser

Det företag som genom beslut av rätten försatts i konkurs förlorar rätten att förfoga över sin egendom samtidigt som dess ställföreträdare förlorar rätten att driva rörelse, att ingå avtal och under begränsad tid rätt att åka utomlands. Ett slags tillfälligt näringsförbud alltså.

Näringsförbud

De företagare som döms för grova ekonomiska brott vid exempelvis en konkurs kan även få näringsförbud. Ett näringsförbud innebär att den dömde inte får bedriva näringsverksamhet, vara bolagsman, firmatecknare eller ledamot i en bolagsstyrelse under en längre tidsperiod. Bolagsverket för register över personer med näringsförbud och tillfälliga förbud.

Konkursen granskas av konkursförvaltaren

En konkursförvaltare ska även utreda omständigheterna bakom en konkurs. Förvaltaren är skyldig att anmäla eventuella brott som han iakttar vid sin granskning. Har gäldenären avhänt sig betydande tillgångar före konkursen kan konkursförvaltaren begära att affärer hävs och att tillgångarna återgår till konkursboet.

---

Så undviker du att hamna på obestånd

Ekonomiska problem är den främsta anledningen till att företag går i konkurs och det brukar börja med likviditetsproblem - att företaget får svårt att betala sina räkningar i tid. När företaget kommer på obestånd inträder vissa rättsliga konsekvenser och det är först när företaget inte betalar sina skulder som fordringsägare kan begära företaget i konkurs.

I de fall försäljningen viker, kunderna avtar och en allt större del av lagret måste skrivas ner är tecknen tydliga. Men det finns också lägen då yttre faktorer som man själv inte kan påverka drabbar företaget – och då kan det gå snabbt. Ett exempel på detta är Coronavirusets utbrott.

När intäkterna viker gäller det att vara alert och försöka minska kostnaderna så fort som möjligt. Det är också viktigt att likviditeten behålls och allra helst ökas så att inte betalningsproblem tvingar in företaget i en konkurs. 

Här är 10 tips på hur du minskar risken att hamna på obestånd:

  Minska ditt varulager – det frigör bundet kapital

 Rea ut hyllvärmare – det ökar din likviditet

 Driv in alla gamla fodringar

 Sälj dina utestående fakturor – till en factoringtjänst som kan betala snabbt

 Förhandla om dina leveransavtal – för att få längre krediter och lägre inpriser

 Se över vilka verksamhetsområden som är mest och minst lönsamma – lägg resurserna där de gör bäst nytta

 Se över avtal – säg upp alla onödiga abonnemang och kostnader

 Satsa på dina viktiga kunder – det kostar ofta mer att skaffa nya än att behålla gamla

 Använd billigare sätt för att kommunicera med nya kunder – såsom nyhetsbrev, mail och sociala medier

 Se över bemanningen – har du mer personal än arbete? Genom att permittera kan du behålla kompetensen och minska personalkostnaderna under en period då företaget tillfälligt har mindre att göra.

 Tips! Nu kan du finansiera företaget via oss

Egentligen ganska självklara råd som alla går ut på att strömlinjeforma företaget genom att öka likviditeten, minska kostnaderna och fokusera på företagets lönsammaste delar.