Upphovsrätt för småföretag

Här får du bland annat lära dig vad upphovsrätten innebär, vilka undantag det finns och vad du inte får göra.

Vad är upphovsrätt?

Verkshöjd och copyright (©)

Undantagen

Intrång i upphovsrätten

Frivillig delning av skyddade verk


Vad är upphovsrätt?

Publicerad: 2012-01-09 07:57 | Uppdaterad: 2014-07-03 13:53

De flesta företag har i dag en egen hemsida. På internet finns mängder med texter, bilder, filmklipp och annat man kan använda sig av.

Vad får man egentligen göra med andras bilder på nätet? Och vad får andra göra med ditt material? Rätten att förfoga över och bestämma vad andra får och inte får göra med ditt material är vad upphovsrätten handlar om. Men det är inga enkla regler det är fråga om.

Upphovsrätten är rättsregler som är till för att skydda konstnärers och kompositörers rätt att bestämma över sina konstnärliga verk. Rättsreglerna utformades redan på 1800-talet utifrån den tidens förutsättningar, men har anpassats och harmoniserats mot andra länders lagar i flera omgångar.


Ekonomiska och ideella rättigheter

Det finns två typer av rättigheter till ett verk – de ekonomiska och de ideella rättigheterna. Båda är individuella och tillhör upphovsmannen, men det är bara den ekonomiska rättigheten som går att överlåta.

Den ideella rätten handlar om upphovsmannens rätt att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas och rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt i en form eller ett samband som kan anses kränkande. Den ideella rätten gäller även om den ekonomiska rätten sålts eller överlåtits.

Dubbel livslång rätt

Hur länge gäller upphovsrätten? Huvudregeln är att upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid och 70 år efter det år då han eller hon avled. Men det finns även andra skyddstider för exempelvis fotografer och katalogframställare.

För fotografiska bilder som inte anses vara konstverk har fotografen ensamrätt att bestämma över exemplarframställning under 50 års tid efter att bilden togs. Konstnärliga fotografier är dock skyddade i 70 år efter upphovsmannens död, precis som andra konstnärliga verk.

Även verks titlar kan omfattas under 25 år för att skydda verkets andliga intressen från kränkning. Kataloger och databaser som representerar en väsentlig investering har också ett skydd i 15 år mot exemplarframställning.

 

Tavla                                          Tavla

Upphovsrätten tillhör artisten eller konstnären och                                 Den ekonomiska rätten kan säljas så att 
gäller i upp till 70 år efter upphovsmannens död.                                  andra kan dra ekonomisk nytta av verket,
                                                                                                                   men den ideella rätten går aldrig att
                                                                                                                   överlåta.

Källor:
Upphovsrätt - Justitiedepartementets broschyr om rättsregler » (pdf)
En ny upphovsrättslag, SOU 2011:32 » (pdf 2,3 Mbyte)
Svensk författningssamling (SFS) Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk »


Verkshöjd och copyright (©)

Publicerad: 2012-01-10 08:02 | Uppdaterad: 2014-07-03 13:55

Upphovsrätt handlar om rätten att förfoga och bestämma över ditt eget unika material. Men vad är egentligen unikt i lagens mening?

Var går gränsen för vad som kan anses vara skyddat och inte skyddat av upphovsrätt? Alla verk omfattas inte av upphovsrätt och det finns inga klara riktlinjer att följa. Därför kan gränsen vara svår att dra. Men det finns i alla fall en minsta gräns som verken måste ta sig över, och den kallas för verkshöjd.

Verkshöjd

Med verkshöjd menas att verket måste ha en viss originalitet eller individuell särprägel. Det är nämligen upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som ska skyddas, inte de idéer eller fakta som ett verk kan innehålla.

Verkshöjd innebär att ett verk inte ska ha kunnat framställas av någon annan, oberoende av den förre. Ett verk som vem som helst skulle kunna komma på har därför låg verkshöjd och omfattas inte av upphovsrätt. 

Svårbedömd gräns

Det är inte alldeles enkelt att avgöra var gränsen går för att ett verk ska uppnå verkshöjd. Fotografier är bra exempel som kan vara svåra att säga om de är tillräckligt originella eller även kan tas av andra. Men de bedöms även annorlunda där fotografiska bilder är skyddade med ensamrätt under en kortare tid än konstnärliga bilder. Se del 1 om Upphovsrätt för småföretag ».

Detta omfattas på nätet

Så är det då fritt fram att använda simpla texter och allmänna bilder på nätet? Nej, även om allt kanske inte uppnår den verkshöjd som krävs omfattas faktiskt allt som publiceras på internet av upphovsrätten. För utgångspunkten är alltid att ett verk når verkshöjd.

Skyddas med automatik

Upphovsrätt är nämligen inget man ansöker om eller tar patent på. Skyddet till ett verk uppkommer med automatik i samma ögonblick ett verk skapas. Sedan kan nog verkshöjden bestridas i en del fall, men verket är alltid skyddat från början. Och det kan vara svårt att bedöma vad som uppnår och vad som inte uppnår verkshöjd.

Ett vanligt brev kan till exempel anses uppnå verkshöjd i Sverige, men inte ett recept. 1927 fastslog nämligen högsta domstolen just att ett matrecept inte uppnår verkshöjd. Det finns tyvärr allt för många exempel där juridik och praktik går i otakt inom upphovsrätt.

Symbol utan verkan

CopyrightCopyright är det engelska ordet för upphovsrätt och symboliseras av ©. Ofta hittar man ©-symbolen i böcker och på andra typer av verk som markering för att verket är skyddat. Ett annat sätt att tala om att exempelvis en bild är skyddad är att ange All rights reserved.

I Sverige och många europeiska länder som skrivit på Bernkonventionen har ©-symbolen ingen rättsverkan. Men för att skyddet ska gälla i sådana länder som bara skrivit på Världskonventionen men inte Bernkonventionen, krävs att man har med en copyrightsymbol, sitt namn samt årtalet för den första utgivningen.

Bokstav

Uppnår detta verk verkshöjd för att omfattas av upphovsrätten? 
Nej, knappast, det räcker inte att rama in en bokstav. 
Verket måste ha en viss originalitet eller individuell särprägel.

Läs mer om: 
Matteläraren som blev kriminell »

Text: Petter Hammarbäck


Undantagen

Publicerad: 2012-01-11 07:47 | Uppdaterad: 2014-07-03 13:57

Det finns ett antal undantag och inskränkningar i upphovsrättslagen som kan göra det tillåtet att använda upphovsrättsskyddade verk även utan upphovsmannens medgivande.

Undantagen gäller bara i vissa situationer och under särskilda förutsättningar. Och det handlar enbart om den ekonomiska rätten att använda verken, inte den ideella rätten att förändra dem.

När man använder ett skyddat verk enligt undantagen måste man alltid följa den ideella rätten. Man måste alltså namnge upphovsmannen i samband med att verket utnyttjas och man får inte förändra verket eller göra det tillgängligt i ett sammanhang som kan anses kränkande.

Citaträtt

Rätten att citera, alltså att återge en kortare del av exempelvis en text och ange källan, är tillåten för vissa syften utan upphovsmannens tillstånd. Citaträtten brukar oftast gälla text, men kan även användas på exempelvis musikaliska verk. Konstverk i betydelsen bildkonst kan inte citeras enligt svensk rätt.

Återgivningsrätt

Bildkonst kan dock återges utan tillstånd i vissa lägen om syftet med återgivningen är det rätta. Enligt återgivningsrätten får man återge målningar, fotografier och andra konstverk i recensioner, forskning, utbildning och nyheter under vissa förutsättningar. Men man måste förstås ange källan och namnge verkets skapare.

Privata kopior

Ett annat exempel på undantag är rätten att kopiera ett eller några få exemplar för privat bruk av vissa upphovsrättsskyddade verk. Som privatperson har du rätt att göra kopior av film, musik och bilder så länge det är för personligt bruk. Men du får inte publicera eller distribuera kopiorna vidare.

Den så kallade kassettskatten är en avgift som läggs på försäljningen av oinspelade kassetter och andra inspelbara medier just för att kompensera rättighetsinnehavarna för den privata kopieringen för eget bruk.

Copyswede ersätter artister och konstnärer för privat kopiering »

Fair use
Fair use är den amerikanska motsvarigheten till rätten att citera och återgivningsrätten. I amerikansk lagstiftning tillåts en begränsad återgivning av text, bild, musik och film om syftet inte är att tjäna pengar. Exempelvis kan bilder ur en film få användas i en filmrecension, men inte i en bok om filmer som säljs för att tjäna pengar.

Droit de suite
Följerätten (droit de suite) är en annan liknande avgift (5 procent på försäljningspriset) avsedd att ersätta konstnärerna när deras verk säljs vidare så att de inte ska bli helt utan den värdestegring som konstverk ofta får. 

tavla

Rätt att kopiera och återge?
Enligt återgivningsrätten får man återge målningar, fotografier och andra konstverk, men bara i recensioner, forskning, utbildning och nyheter. Inte i kommersiellt syfte.

Text: Petter Hammarbäck


Intrång i upphovsrätten

Publicerad: 2012-01-12 08:03 | Uppdaterad: 2014-07-03 13:58

Vad händer om du publicerar upphovsrättsskyddat material som inte är ditt? I värsta fall kan du straffas med böter eller fängelse. Och företag bedöms betydligt hårdare än privatpersoner.

Straffen beror nämligen både på om du blir upptäckt och på ditt uppsåt. Alla som publicerar en upphovsrättsskyddad bild på internet riskerar att bli ertappade och kan straffas för det. Ändå sker det regelbundet och många gånger är det de som borde veta bäst, som de stora tidningarna, som syndar mest.


Lönsam jakt?

En anledning är att de hanterar en så stor mängd bilder att de inte riktigt hinner med att kontrollera varje enskild bilds ursprung utan hellre tar risken att få betala upphovsmannen om tilltaget upptäcks. En annan att det kan vara lönsamt då bilderna bara publiceras under en kortare tid och kanske undgår upptäckt.

Många är de fotografer som hittat sina bilder på ställen de inte ska vara, krävt och fått ersättning för publiceringen på olika tidningshus och förlag. Men det kan vara ett tufft jobb att bevaka sina rättigheter och alster. Många gånger passerar därför överträdelserna obemärkta.

Straff och skadestånd

Den som hittar sina alster publicerade på nätet kan alltså välja att själv försöka göra en överenskommelse om ekonomisk ersättning eller att anmäla brottet till rättsväsendet. Men rättsprocessen kan vara tung, så de flesta försöker i första hand göra upp i godo.

Den som driver en egen kommersiell webbplats bör dock se upp. Stulna bilder och andra alster är enklare att hitta på en webbsajt där inte materialet omsätts i samma omfattning som på en stor tidning. Och du som företagare är antagligen också lättare att gå på än den bildansvarige redaktören på dagstidningen.

Värre med uppsåt

En stulen bild som publiceras i vinstsyfte har ett högre straffvärde än när den publiceras olovligt på en privat webbplats eller används i ett syfte som inte är vinstgivande.

Uppsåtligt intrång, som den strängare tillämpningen kallas i upphovsrätten när brottet begås medvetet eller med vinstsyfte, kan straffas med böter eller fängelse i upp till två år. Även skadestånd kan utdömas om gärningen skett med uppsåt.

Det finns dock undantag även från straffbestämmelserna som i vissa situationer av kopiering av datorprogram för privat bruk. Det är visserligen olagligt, men inte straffbart. Undantaget gäller dock bara privat kopiering, inte i kommersiellt syfte.

Får man ändra verk till oigenkännlighet?

Du får lov att ändra i ett verk så länge det endast är för ditt privata bruk, men att ändra i och sedan publicera verket som sitt eget är inte tillåtet. Så länge det går att identifiera unika drag från originalverket anses ändringar kränka den ideella upphovsrätten. Men gränsen kan vara svår att dra, och visst kan man ta intryck av ett verk och därefter skapa något eget.

Bildleverantörernas Förening om bilder på internet »

Tavla

Uppsåtligt intrång kan straffas med böter eller fängelse i upp till två år.
Ursprungsfoto: Adam Jones, Ph.D., Flickr.

Text: Petter Hammarbäck


Frivillig delning av skyddade verk

Publicerad: 2012-01-13 07:45 | Uppdaterad: 2014-07-03 14:00

I vissa lägen kan man tycka att upphovsrätten och en del företags inställning till att skydda material går väl långt. Men det finns också exempel på motsatta strömningar, många delar nämligen med sig helt gratis, bara du gör detsamma.

Det hela började egentligen med den amerikanska programmeraren Richard Stallman som gjorde sig känd som förespråkare för fri programvara. Genom Free Software Foundation och den fria licensformen General Public License har Stallman bidragit till ett friare sätt att se på upphovsrätt och patent. Det var även Stallman som myntade begreppet Copyleft.

Copyleft

Copyleft innebär att upphovsmannen ger andra tillstånd att använda och utföra bearbetningar i verket (främst källkoden till ett program). Ett villkor är dock att de bearbetade versionerna ska släppas under samma villkor, alltså öppna för andra att förbättra och vidareutveckla ytterligare.

Tankesättet har spridits vidare från utvecklare till användare och finns i dag även bland bilder, musik och en hel del andra verk.

Creative Commons

Creative Commons är ett sådant exempel på en ideell organisation som växt fram för att underlätta delning av verk på villkor som ska passa både upphovsman och användare. Tanken med Creative Commons är att den som skapat verket själv ska kunna välja vilka friheter hon eller han vill att användarna skall få ha.

Som upphovsman kan du välja licensform och där avgöra hur användarna ska få använda ditt verk: kommersiellt, om de ska få bearbeta ditt verk, om de bearbetade verken ska omfattas av dina ursprungliga regler och om användande av ditt verk ska kräva ett omnämnande där du namnges som upphovsman till originalverket.

Creative commons

Creative Commons licenser »

Idéell rätt, inte ekonomisk

Gemensamt för alla dessa friare tankar om upphovsrättsskyddat material är att tillgängliggöra verken för flertalet och undanröja de ekonomiska hindren. Ingen av licenserna handlar nämligen om den ekonomiska upphovsrätten, det är underförstått att verken ska vara fria att använda utan betalning, bara du följer upphovsmannens regler om de ideella rättigheterna.

 Omvänd copyright? Dela lika, eller share alike (sa), kallas ofta de friare varianterna av Creative Commons licenser där du som användare får göra i princip vad du vill med verket så länge du också delar med dig av resultatet på samma sätt, det vill säga samma grundtanke som med copyleft

Omvänd copyright? Dela lika, eller share alike (sa), kallas ofta de friare varianterna av Creative Commons licenser där du som användare får göra i princip vad du vill med verket så länge du också delar med dig av resultatet på samma sätt, det vill säga samma grundtanke som med copyleft

Text: Petter Hammarbäck