Inflation innebär att pengarna minskar i värde samtidigt som den allmänna prisnivån stiger. Här går vi igenom vad inflation är, hur den uppstår och påverkar både företag och hushåll – samt vilken roll Riksbanken spelar.
Omvärldsbevakning > Inflation
Vad är inflation?
Inflation är en ekonomisk term som beskriver minskningen av penningvärde. Inflation innebär att den allmänna prisnivån i ett land stiger över tid. Det betyder att pengarna blir mindre värda – du får helt enkelt mindre för samma summa som tidigare. Inflation är ett centralt begrepp inom nationalekonomi och påverkar såväl konsumenter som företag.
Ett tydligt exempel: Om priset på en liter mjölk stiger från 10 till 12 kronor under ett år innebär det en inflation på 20 procent.
Motsatsen till inflation är deflation, då priserna i ekonomin istället sjunker.
Definitionen av inflation
Inflation definieras som en varaktig ökning av den genomsnittliga prisnivån på varor och tjänster i en ekonomi under en viss tidsperiod. För att räknas som inflation måste prisökningen:
- Vara generell (omfatta de flesta varor och tjänster)
- Pågå under en längre tid
- Gälla hela ekonomin, inte bara enskilda produkter eller branscher
Hur mäts inflation?
Inflationen mäts i Sverige med hjälp av prisindex, framför allt Konsumentprisindex (KPI). KPI är ett mått som visar hur priset utvecklas för en korg av varor och tjänster som svenska hushåll vanligtvis konsumerar – till exempel mat, boende, transport och kläder.
För att få en mer rättvisande bild används även Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), där ränteeffekter räknas bort. KPIF är Riksbankens viktigaste inflationsmått.
Inflation beräknas enligt följande formel:
((Index månad X – Index månad Y) / Index månad Y) x 100
I Sverige är det SCB (Statistiska Centralbyrån) som ansvarar för att samla in data och beräkna KPI varje månad. SCB publicerar inflationssiffrorna runt den 14 varje månad, vilket ofta blir en viktig nyhet eftersom inflationsutvecklingen påverkar allt från räntebeslut till lönekrav.
Exempel på inflation i Sverige
- En kopp kaffe som kostade 25 kronor för två år sedan kostar idag 30 kronor.
- En byggfirma höjer sina priser efter att lönerna i branschen har ökat.
- Hyror och elpriser justeras uppåt på grund av ökad efterfrågan och brist på resurser.
Inflation kan alltså bero på både ökad efterfrågan och ökade kostnader för företagen.
Hög och låg inflation
- Hög inflation innebär att priserna stiger snabbt, vilket kan urholka köpkraften, skapa osäkerhet och driva upp räntorna.
- Låg inflation innebär att priserna stiger långsamt. Riksbanken strävar efter att inflationsnivån ska ligga stabilt kring 2 procent per år, vilket anses skapa goda förutsättningar för tillväxt och stabil ekonomi.
- Negativ inflation kallas deflation och innebär att priserna sjunker generellt i ekonomin.
Hur uppstår inflation?
Inflation uppstår på två sätt; genom efterfrågan och ökade kostnader. Efterfrågeinflation uppstår genom att efterfrågan ökar snabbare än tillgången på varor och tjänster, vilket leder till att priserna ökar. Kostnadsinflation kan exempelvis bero på att lönerna i ett företag har stigit, och företaget som konsekvens får ökade kostnader för produktionen, vilket leder till högre priser för varor och tjänster.
Orsaker till inflation: Ekonomiska teorier
Det finns flera ekonomiska teorier om vad som orsakar inflation, och några av de vanligaste är:
- Ökad efterfrågan: När efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet, kan priserna stiga.
- Högre produktionskostnader: När kostnaderna för att producera varor och tjänster ökar, kan företagen höja sina priser för att kompensera för dessa ökade kostnader.
- Penningmängdsinflation: När centralbanken och vanliga banker ökar penningmängden i ekonomin, kan det leda till inflation.
- Förväntningar: När människor förväntar sig en hög inflation, kan de kräva högre löner och höja priserna i förväntan om framtida kostnadsökningar. Detta kan skapa en självuppfyllande profetia.
Det är viktigt att notera att inflationen kan påverkas av många olika faktorer och att det inte alltid är enkelt att förutsäga eller att hålla inflationen på en lagom nivå.
Relaterad läsning: Lågkonjunktur – om krisen (eller lågkonjunkturen) kommer
Konsekvenser av inflation
En allmän prisstegring påverkar hela ekonomin – på gott och ont. Här är några effekter:
- Köpkraften minskar – Du får mindre för pengarna.
- Fasta inkomster urholkas – Till exempel pensioner och bidrag, om de inte justeras upp.
- Låntagare gynnas – Lånets värde minskar i reala termer.
- Sparande förlorar i värde – Om räntan på sparkonton är lägre än inflationen förlorar du pengar i praktiken.
- Osäkerhet i ekonomin – Hög och instabil inflation skapar oro och försämrar beslutsfattandet hos både företag och hushåll.
Riksbankens roll
Riksbankens uppdrag är att hålla inflationen kring 2 procent. Om inflationen stiger för mycket kan Riksbanken höja styrräntan (reporäntan), vilket gör det dyrare att låna pengar. Det dämpar konsumtion och investeringar och bromsar därmed prisökningarna.
Riksbankens verktyg mot hög inflation kan till exempel vara:
- Höja eller sänka styrräntan (reporäntan)
- Minska eller öka tillgångsköp
- Kommunicera framtida räntebanor för att påverka marknadens förväntningar
Om inflationen är för låg kan Riksbanken sänka räntan för att stimulera ekonomin.
Förändringar i inflationen
En inflation kan antingen öka stabilt eller öka oregelbundet. En oregelbunden inflation innebär en förändring i penningvärdet i ett oregelbundet tempo som är svårt att förutse.
Hyperinflation
En inflation som är större än 50 procent per månad kallas hyperinflation. Om hyperinflation inträffar innebär det att penninghushållet sammanfaller, att kapitalmarknaden slutar fungera och att samhället återgår till byteshushållning. Ett känt exempel är hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet, där värdet på riksmarken sjönk kraftigt efter att landet finansierade ett krigsskadestånd till Frankrike och England genom att trycka upp nya sedlar.
Inflationstakt
Inflationstakt är den procentuella förändringen av prisnivån under en viss tidsperiod, oftast ett år. Den visar hur snabbt priserna stiger i samhället och används för att mäta hur mycket inflationen ökar eller minskar.
Riksbanken följer inflationstakten noggrant eftersom den påverkar deras beslut om räntan. Om inflationstakten är hög kan det vara ett tecken på att ekonomin är överhettad – och då kan räntan behöva höjas för att bromsa utvecklingen.
Exempel: Om prisnivån var 2 % högre i december 2024 än i december 2023, är inflationstakten 2 procent.
Vanliga frågor om inflation
Är inflation alltid dåligt?
Nej, en måttlig och förutsägbar inflation (runt 2%) anses vara positiv för ekonomin. Den uppmuntrar konsumtion och investeringar, eftersom pengar blir mindre värda om de bara sparas. Deflation (fallande priser) anses ofta vara värre eftersom det kan leda till en ond spiral där konsumenter skjuter upp köp i väntan på ännu lägre priser.
Hur påverkar inflation bolån?
Vid inflation minskar lånets realvärde över tid. Om du har ett lån med fast ränta och inflationen är högre än räntan, minskar lånets verkliga värde, vilket gynnar låntagaren. Samtidigt kan hög inflation leda till räntehöjningar från Riksbanken, vilket ökar kostnaden för rörliga lån.
Hur kan jag skydda mina pengar mot inflation?
Några vanliga strategier för att skydda tillgångar mot inflation:
- Investera i tillgångar som historiskt har ökat i värde mer än inflationen, som aktier och fastigheter
- Realränteobligationer som är kopplade till inflationen
- Varor med begränsat utbud som guld eller andra ädelmetaller
- Sprida investeringar mellan olika tillgångsslag för att minska risk
Inflation på engelska
Inflation
