Karensavdrag, tidigare kallat karensdag, är det avdrag som görs på sjuklönen eller sjukpenningen när en anställd är eller har varit frånvarande på grund av sjukdom. Så funkar reglerna.
HR & personal > Karensavdrag, karensdag
Karensavdrag istället för karensdag
Det som tidigare kallades karensdag ersattes 1 januari 2019 av det som nu går under benämningen karensavdrag. Syftet med denna ändring var att avdraget för sjukfrånvaro skulle bli mer rättvist och förutsägbart.
Läs också: Permittering - vad gäller, vad innebär det? Så permitterar du rätt
Sjuklön från första timmen och ett fast karensavdrag
Alla arbetstagare som är sjuka får sjuklön från den första frånvarotimmen men därutöver ett karensavdrag motsvarande 20% av en genomsnittlig veckoersättning i sjuklön. Efter det får arbetstagaren sjuklön, som är cirka 80 procent av den ordinarie lönen, i 14 dagar.
Den som är arbetssökande, behovsanställd eller föräldraledig får istället ett karensavdrag från sin sjukpenning som är på 20 procent av den sjukpenningen de skulle fått en genomsnittlig vecka.
*I samtliga exempel har vi valt att avrunda beloppen till hela kronor.
Karensavdrag - Exempel
Exempel 1
Månadslön med en veckoarbetstid på 40 timmar och sjukfrånvaro 40 timmar.
Exempel 2
Timlön med en veckoarbetstid på 40 timmar, sjukfrånvaro 40 timmar där periodens schemalagda tid är 184 timmar.
Exempel 3
Månadslön med en veckoarbetstid på 40 timmar förlagd på fyra dagar med 10 timmar per dag, sjukfrånvaro 1 dag 10 timmar.
Karensavdraget får inte överstiga sjuklönen
Karensavdraget får aldrig bli högre än den sjuklön som betalas ut. I praktiken innebär detta att om arbetstagaren går hem mitt under ett arbetspass ska karensavdraget motsvara sjuklönen.
Exempel 4
Månadslön med en veckoarbetstid på 40 timmar med två timmar sjukfrånvaro.
Exempel 5
Timlön med en veckoarbetstid på 40 timmar med två timmar sjukfrånvaro där periodens schemalagda tid är 184 timmar.
Inget karensavdrag i vissa fall
Allmänt högriskskydd innebär att den som varit sjuk mer än 10 gånger under en tolvmånadersperiod kan slippa karensavdrag och få sjukpenning eller sjuklön redan från första dagen i en sjukperiod.
Särskilt högriskskydd är för den som har en väl medicinskt väl dokumenterad sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att han eller hon troligtvis måste vara borta från jobbet minst 10 gånger per år. Då görs inget karensavdrag alls och personen får sjuklön redan från första dagen.
Det ska inte heller göras något karensavdrag om en arbetstagare blir sjuk igen inom 5 kalenderdagar från en tidigare sjuklöneperiod. Den nya sjukfrånvaron inkluderas i den tidigare sjuklöneperioden. Har karensavdraget reducerats vid första sjukfrånvaron, till exempel vid del av dag, ska återstående del av karensavdraget dras av när arbetstagaren återinsjuknar.
Exempel 6
Månadslön med en veckoarbetstid på 40 timmar och med återinsjuknande utan fullt karensavdrag första dagen.
Exempel 7
Timlön med en veckoarbetstid på 40 timmar med återinsjuknande utan fullt karensavdrag första dagen.
Sebastian är erfaren lönekonsult och utbildare och har varit med och utvecklat Vismas löneprogram. Han bor i Växjö och driver företaget Selegu AB.
