Bokslut – så funkar det!

Företagsredovisning > Bokslut

Vad är ett bokslut?

Ett bokslut är en sammanställning av ett företags eller en organisations bokföring vid räkenskapsårets slut.

Alla företag och organisationer som har affärshändelser är skyldiga att varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett bokslut. Bokslutet måste vara i form av ett årsbokslut eller en årsredovisning. En årsredovisning är mer omfattande och måste skickas till Bolagsverket där den blir en offentlig handling.

Ett årsbokslut ska visa hur det gått för företaget under året och hur situationen ser ut vid räkenskapsårets utgång. I årsredovisningslagen (1995:1554) är det noga reglerat hur ett årsbokslut och en årsredovisning ska upprättas.

 Tips! Våra partners hjälper dig med bokslut och årsredovisning! Hitta din redovisningsbyrå direkt

Upprättande av bokslutet

Att upprätta ett årsbokslut eller en årsredovisning innebär bland annat att sammanställa verksamhetsårets affärstransaktioner i de två dokumenten resultaträkning och balansräkning. Innan du kan sammanställa alla affärstransaktioner är det viktigt att kontrollera så att företagets balanskonton stämmer, det vill säga så att allt har värderats korrekt i den löpande bokföringen.

Balansräkningens poster ska kontrolleras och göras klara före resultaträkningen kan avslutas, eftersom de justeringar som kan behöva göras av balanskontona påverkar företagets resultat.

Bokslut för olika bolagsformer

Bokslut är egentligen ett samlingsnamn för olika former av bokslut. Ett bokslut kan nämligen ske i form av en årsredovisning, ett årsbokslut eller ett förenklat årsbokslut. Reglerna skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett aktiebolag, en enskild firma, en ekonomisk förening eller annan bolagsform. Även bolagets storlek har betydelse.

Förenklat årsbokslut

Ett förenklat årsbokslut ska lämnas in av mindre enskilda firmor och består av en resultaträkning och en balansräkning. När man ska upprätta ett förenklat årsbokslut används Bokföringsnämndens K1-regelverk. Regelverken omfattar mindre enskilda firmor med omsättning under 3 miljoner kronor, samt mindre ideella föreningar och registrerade trossamfund. 

Årsbokslut

Enskilda firmor, även kallat enskild näringsidkare, med omsättning över 3 miljoner kronor ska i regel lämna in ett årsbokslut. Ett årsbokslut är en sammanställning av räkenskapsåret bestående av en resultaträkning, en balansräkning samt vissa tilläggsinformation. Ett årsbokslut är mindre omfattande än en årsredovisning och behöver inte offentliggöras. 

Årsbokslut upprättas enligt K-regelverket Årsbokslut (BFNAR 2017:3).

Årsredovisning

Aktiebolag ska göra bokslut i form av en årsredovisning. Även företag med andra företagsformer kan behöva upprätta en årsredovisning, exempelvis handelsbolag med juridiska personer som delägare eller ekonomiska föreningar som räknas som ett större företag. 

En årsredovisning är en offentlig sammanställning av ett bolags räkenskaper och förvaltning för ett räkenskapsår. En årsredovisning ska bestå av en resultat- och balansräkning, noter och en förvaltningsberättelse. Om årsredovisningen till exempel gäller ett större aktiebolag, innefattas även en kassaflödesanalys i årsredovisningen. 

Årsredovisning upprättas enligt reglerna i K2, Årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10), eller K3, Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). Årsredovisningen ska skickas in till Bolagsverket.

Checklista: Så förbereder du företaget inför bokslutet!

 Dina underlag måste vara i ordning

Enligt bokföringslagen måste din löpande bokföring vara avslutad, dvs måste dina kvitton, fakturor och alla övriga affärshändelser vara i ordning. Detta underlättas om detta förs in kontinuerligt i ekonomisystemet under året. Om du mot förmodan inte använder ett digitalt system för detta, måste du istället föra in alla underlag i en pärm.

Det mest tidseffektiva är att göra papperskvitton och pappersfakturor digitala så fort som möjligt. Kvitton kan scannas och arbetar du med ett bokföringsprogram som exempelvis Visma eEkonomi skickas informationen från kvittot rakt in i bokföringsprogrammet. När det gäller fakturor är vår bästa tips att använda sig av e-faktura! Då hanteras allt på smidigast sätt för både leverantör och kund. Sedan sparar du papperskvitton och andra fysiska underlag i en pärm, i tidsordning.

Får du in ett underlag elektroniskt så behöver det inte skrivas ut och sparas, du ska spara det i den form du får in det. Det vill säga, om du har fått ett kvitto som pdf-fil så ska du spara pdf-filen i datorn. Att skriva ut dem är förstås okej, men spara originalet. Ta helst hjälp med bokslutet av en redovisningskonsult.

 Ditt varulager måste vara inventerat

Minst en gång per år måste du inventera ditt lager och du ska inventera på balansdagen. Detta innebär att om du har kalenderår ska du inventera det lager som du ska ta upp i balansräkningen i bokslutet.

Gå igenom varulagerinventeringen och se om det finns någon inkurans. Med inkurans menas att du har tagit upp värdet på ditt varulager till det pris som du köpte det för, men av olika skäl går inte varorna att sälja till det tänkta försäljningspriset. Det kan till exempel vara omodernt eller skadat. Ta med dig varulagerinventeringen till din redovisningskonsult.

 Anläggningar/inventarier

Kontrollera alla inköp av inventarier som du har gjort under året liksom om du har gjort några försäljningar. Se till att ditt anläggningsregister är uppdaterat och att det stämmer med bokföringen. Om du har Visma Anläggningsregister ger programmet ett färdigt underlag för avskrivningar till ditt bokslut.

Det är bra att känna till att inventarier som understiger ett halvt basbelopp (för 2021 är beloppet 23 800 kr) får lov att bokföras som en kostnad direkt. Överstiger investeringen det beloppet ska detta bokföras på inventariers konto och skrivas av under nyttjandeperioden, som ofta blir 5 år.

— Ett fel som ibland görs är att inventarier som överstiger 23 800 kronor och som har en beräknad nyttjandeperiod på över 3 år bokförs på ett kostnadskonto, säger Anders Bernåker, f.d. ordförande för Srf-konsulterna. Inventarier ska bokföras på ett tillgångskonto som börjar på 1 medan själva avskrivningarna sedan görs på ett kostnadskonto som tillhör kontogrupp 78, avskrivningar enligt plan. Det är också viktigt att ta bort inventarier som inte längre används i rörelsen eller har kasserats.

 Stäm av balansräkningen

Kontrollera att saldon på bankkonton och konton för skatt, moms och arbetsgivaravgifter stämmer. Det görs lättast genom att se så att saldot på bankkontot respektive skattekontot i bokföringen är samma som de underlag du får från banken respektive Skatteverket. Skriv ut en kopia på det som Skatteverket har på ditt skattekonto så att du har aktuella siffror.

Har allt värderats korrekt i den löpande bokföringen? Balansräkningens poster ska kontrolleras och stämmas av mot underlag. Till exempel en lista på utestående obetalda kundfakturor respektive skulder till leverantörer.

 Kontrollera periodiseringar och avskrivningar

I nästan alla företag uppstår så kallade periodiseringar som innebär att intäkter och kostnader bokförs på de perioder som de intjänats respektive förbrukats, inte när de faktiskt redovisas eller betalas. Periodiseringar ger ett mer rättvisande resultat för perioden. 

Det är bra att gå igenom de fakturor du fått efter årsskiftet om det där finns kostnader som är kostnader som ska tas med i bokslutet för 2021. Det finns en del förenklingsregler som säger att, under vissa förutsättningar, behöver du inte periodisera över årsskiftet, men du får göra det för att få ett rättvisare resultat för året. Detta avser i första hand belopp understigande 5000 kronor.