K10 blanketten – allt du behöver veta inför deklarationen

Kvinna sitter i en soffa framför en laptop för att fylla i K10-blanketten.

När fågelkvittret kommer vet vi att den börjar närma sig, deklarationstiden! Som ägare eller delägare i ett fåmansföretag ska du följa de så kallade 3:12-reglerna och då är det oftast K10 blanketten som ska skickas in tillsammans med din inkomstdeklaration. Men hur funkar det och vad är det för regler som du behöver ha koll på? Här får du svaret!


Deklaration > K10 blanketten

Vad är K10?

K10 är benämningen på en bilaga som ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansföretag behöver fylla i och skicka in till skatteverket tillsammans med sin inkomstdeklaration. 

Blanketten kan ibland vara lite komplicerad att fylla i och det kan då vara bra att ta hjälp av experter för att säkerställa att informationen stämmer. Tillfällen när K10:an kan vara lite mer komplicerad är exempelvis när det skett förändringar bland delägarna eller om bolaget förvärvat ett annat bolag.

Ett fåmansföretag eller fåmansbolag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där max fyra personer äger mer än 50 % av rösterna i bolaget. 

Lästips: Skatteexpertens bästa deklarationstips

Vem måste fylla i K10?

Om du är en ägare av kvalificerade andelar i ett fåmansbolag måste du fylla i K10-blanketten. Att vara “kvalificerad” betyder att du själv eller någon närstående, under det aktuella beskattningsåret eller något av de tidigare fem åren har varit verksam, i en betydande omfattning i företaget, det vill säga att du eller dina närståendes arbetsinsatser har haft en stor betydelse för verksamhetens vinstgenerering. 

Beroende på företagets storlek och affärsmodell kan du alltså anses ha haft en betydande omfattning även om du bara gjort ett par få arbetsinsatser under året. Du behöver inte heller ha haft en ledarposition eller arbetat på företaget under en längre period. 

 Lästips: Avdragen företagaren inte får missa

Aktiv i fåmansföretag - K10 blanketten

Om du eller en närstående varit verksam eller aktiv i ett fåmansföretag betyder alltså att du ska deklarera K10:an. Och det spelar faktiskt ingen roll om du tagit ut lön eller inte. Det som ska redovisas i K10-blanketten är den utdelning du fått från företaget eller den kapitalvinst som dragits in under det senaste räkenskapsåret.

Hur mycket du sen ska beskattas bestäms av det gränsbelopp som du räknar fram i blanketten. Gränsbeloppet bestämmer sen hur stor del av utdelningen/kapitalvinsten som ska beskattas med 20 procent. 

Om viss utdelning eller kapitalvinst överstiger gränsbeloppet, beskattas det som inkomst av tjänst, upp till en viss nivå. 

Efter att du räknat ut beloppet för eventuell utdelning/kapitalvinst med hjälp av K10:an för du in det i huvudblanketten - INK1.

Hur gör jag om jag inte mottagit någon utdelning?

Om du inte mottagit någon utdelning eller sålt några andelar under det senaste räkenskapsåret behöver du fortfarande uppdatera din K10-blankett. 

Det beräknade gränsbeloppet sparas nämligen och kan användas kommande år. Sparade belopp räknas även upp med en viss procentsats varje år. 

Passiv i fåmansföretag – K12 blanketten

Om du eller dina närstående inte varit verksam i ett fåmansbolag under de senaste 5 åren, anses ni istället som passiva aktieägare. Vilket gör att de särskilda skattereglerna med beräkning av gränsbelopp inte är aktuella. Och du ska då istället lämna in blanketten K12 om du fått utdelning eller sålt andelar. Utdelningen eller kapitalvinsten beskattas då med 25 procent. 

 Utomståenderegeln gör att K12 även kan vara aktuell för dig som har en utomstående som äger en betydande andel i bolaget. Det spelar då ingen roll om du själv eller någon närstående är aktiv i bolaget, eller eventuella dotterbolag. 

Hur vet jag om det är K10 eller K12 som gäller?

Om du är osäker på om du ska använda blankett K10 eller K12 bör du rådfråga en expert. Reglerna är komplexa och det kan vara svårt att tyda och hålla koll på praxis som ständigt uppdateras. 

 Lästips: Deklaration företag 2024 – allt om företagsdeklaration

K10 förenklingsregeln och huvudregeln

Gränsbeloppet, alltså det som bestämmer hur mycket du ska skatta på eventuell kapitalvinst eller utdelning, kan beräknas med två olika metoder - förenklingsregeln eller huvudregeln. 

Vilken metod du ska använda dig av beror på hur mycket av bolagets kapital du äger och hur mycket du eller någon närstående tagit ut i lön. Det är inte heller säkert att du kan använda dig av samma metod under olika år! Om du äger flera fåmansföretag får du dessutom bara använda dig av förenklingsregeln för ett av företagen. Låter det krångligt? Ta kontakt med en redovisningsbyrå för att få hjälp av en expert. 

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln är en så kallad schablonmetod där ett schablonbelopp används för att räkna ut gränsbeloppet. Metoden kan användas oavsett om du tagit ut lön eller inte. 

Schablonbeloppet ska fördelas till delägarna utifrån ägarandelar. Varje person får bara använda förenklingsregeln i ett av sina bolag per år, oavsett om de är ägare eller delägare av flera bolag. För de andra bolagen ska istället huvudregeln användas. 

Schablonbeloppet för inkomståret 2023, som ska användas i 2024’ års deklaration, är 195 250 kr. 

Huvudregeln 

För att du ska kunna använda dig av huvudregeln behöver du uppfylla vissa krav: 

  • Du ska äga minst 4 procent av bolagets kapital
  • Du eller en närstående ska ha tagit ut en lön över en viss gräns

För inkomståret 2023 behöver du ha tagit ut en lön på minst 445 800 kr (6 inkomstbasbelopp) plus 5 procent av de totala kontanta lönerna i företaget, även inkluderat dotterbolag. 
När du beräknar gränsbeloppet med huvudregeln är det den totala summan av lönerna till anställda i bolaget, och eventuella dotterbolag som är relevant. 

  • Notera också att: 

Om du som ägare eller en närstående har tagit ut en lön på minst 713 280 kr (9,6 inkomstbasbelopp) under 2023, har lönekravet för att använda huvudregeln uppnåtts. Oavsett vad den totala lönesumman för företaget eller dess dotterbolag uppgick till.

Hälften, eller 50 procent av de totala löneutbetalningarna kan sedan tillgodoräknas i gränsbeloppet. Ju högre lönekostnader företaget har under året, desto större blir utdelningsutrymmet. 

Om kravet för löneuttag är uppfyllt, brukar huvudregeln vara den föredragna metoden för att säkra ett högre gränsbelopp. Det är även viktigt att komma ihåg att gränsbeloppet påverkar företagets ägare utifrån storleken av deras ägarandel. Det är därför även viktigt att ta med eventuella ägarförändringar som skett under året.

Om ert företag har tagit emot statliga lönebidrag under inkomståret ska detta räknas bort från den totala lönesumman. 

Lästips: Lön eller utdelning i företaget? Så väljer du rätt!

Varför är K10 så viktig?

Eftersom gränsbeloppet ska räknas ut varje år är det viktigt att du som ägare gör beräkningen årligen, och att den är korrekt för att du ska få ett lågbeskattat utrymme att använda dig av. Använder du dig inte av utrymmet något år sparas det till nästa år. Det räknas även upp med en årlig ränta.  Att årligen lämna in din K10-blankett för att du kan hålla koll på ditt gränsbelopp och styra din egen skattesituation. 

Hämta. Klicka. Godkänn. Skicka.

Exakt så enkelt kan du göra din företags deklaration och årsbokslut/årsredovisning med Visma Spcs. Passar perfekt oavsett om du har enskild firma eller aktiebolag.

Deklaration med Visma Spcs

Hämta. Klicka. Godkänn. Skicka.