Vad är hållbarhetsredovisning och hur skriver man en hållbarhetsrapport?

Hållbarhet & klimat > Hållbarhetsredovisning

Vad innebär hållbarhetsredovisning?

Hållbarhetsredovisning visar hur en organisation tar ansvar för sin påverkan på sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter av hållbarhet. Innehållet i en hållbarhetsredovisning varierar naturligtvis beroende på organisationens verksamhet, storlek, bransch och mål.

Hållbarhetsredovisning kan omfatta en mängd olika områden, till exempel utsläpp av växthusgaser, användning av resurser, arbetsförhållanden, sociala insatser och ekonomisk prestanda. 

Syftet med hållbarhetsredovisning är att visa hur företaget arbetar för att integrera hållbarhetsaspekter i sin verksamhet och hur de bidrar till en hållbar utveckling.

Finns det krav på vad hållbarhetsredovisningen ska innehålla?

Det finns inga lagkrav kring hur du hållbarhetsredovisar. Det är vanligt att hållbarhetsredovisningar följer standarder eller riktlinjer, såsom GRI (Global Reporting Initiative), ESG (Environmental, Social, Government), Greenhouse Gas (GHG) Protocol eller ISO 26000 eller företagets internt framtagna redovisningsprinciper.

En väl utformad hållbarhetsredovisning ger en tydlig bild av ditt företags påverkan på samhället och miljön, vilket är viktigt för kunder, investerare, intressenter och framtida anställda som vill göra välgrundade beslut baserade på företagets hållbarhetsarbete. 

Hållbarhetsredovisning kan vara en del av den årliga finansiella rapporteringen, men det kan också vara en separat hållbarhetsrapport.

Vilka företag måste ha en hållbarhetsrapport?

Företag som uppfyller två eller alla tre av följande villkor, under båda de två senaste räkenskapsåren, ska upprätta en hållbarhetsrapport:

• Medelantalet anställda har varit mer än 250 personer
• Den redovisade balansomslutningen har varit mer än 175 miljoner kronor
• Den redovisade nettoomsättningen har varit mer än 350 miljoner kronor

Skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport gäller för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2017 och senare. 

 Från och med 2024 gäller det nya CSRD-direktivet, läs mer om vilka bolag som omfattas av det i denna artikeln: Vad är CSRD och hur påverkar det dig som företagare?

Hur skapar jag en hållbarhetsredovisning?

För att hållbarhetsredovisningen ska vara meningsfull och trovärdig bör den följa vissa riktlinjer. Nedan följer några steg som kan hjälpa dig  att skapa en hållbarhetsrapport.

 Identifiera hållbarhetsområden

Det första steget är att identifiera vilka hållbarhetsområden som är relevanta för ditt företag. Detta kan inkludera områden som miljöpåverkan, sociala frågor och företagsstyrning. 

Ett tips är att även koppla dem till Agenda 2030 och FNs globala klimatmål. Välj ut de som du ser är relevanta för ditt företag och de fokusområden du vill att ni arbetar med.

 Sätt mål och mätbara indikatorer

Efter att ha identifierat relevanta hållbarhetsområden är det viktigt att sätta upp mål för varje område och bestämma vilka mätbara indikatorer som kommer att användas för att följa upp och mäta prestationerna. Mätbara indikatorer kan vara CO2-utsläpp vid resor, inköp, välmående och mångfald på arbetsplatsen.

 Samla in data

Nästa steg är att samla in data och information om ditt företags hållbarhetsprestationer. Detta inkluderar att samla in data från interna källor, till exempel produktionsprocesser och arbetsmiljö, men också från externa källor som leverantörer och kunder.

 Analysera data och utvärdera prestationer

När data har samlats in och målen har satts upp, är det viktigt att du analyserar och utvärderar prestationerna mot målen. Detta ger en översikt över vad som fungerar och vad som behöver förbättras.

Att skriva en hållbarhetsrapport

Slutligen är det dags att skriva själva hållbarhetsrapporten. Rapporten bör innehålla en översikt av företagets hållbarhetsstrategier, mål och prestationer samt eventuella förbättringar och åtgärder som behövs. Rapporten bör vara lättläst, relevant och transparent.

Nedan ger vi dig förslag på hur du kan strukturera din hållbarhetsrapport.

 Företagsinformation

En beskrivning av företaget, dess verksamhet och strategier.

 Hållbarhetsstrategi

En beskrivning av företagets hållbarhetsmål, hur du planerar att uppnå dessa mål och vilka åtgärder du  vidtar för att göra det.

 Sociala prestationer

En beskrivning av företagets arbete med sociala frågor som exempelvis arbetsförhållanden, mångfald, jämställdhet, mänskliga rättigheter och arbetsmiljö. Här kan du även lyfta eventuella samhällsprojekt eller organisationer som ditt företag kanske stöder eller samarbetar med.

 Miljömässiga prestationer

En beskrivning av företagets arbete med miljöfrågor som exempelvis klimatpåverkan, energiförbrukning, utsläpp, avfallshantering och resursanvändning.

 Ekonomiska prestationer

En beskrivning av företagets finansiella prestationer på ett hållbart sätt, inklusive företagets ekonomiska resultat och om/hur ni investerar i hållbara projekt.

 Mätbara mål och resultat

En rapport över företagets prestationer mot målen och de framsteg som har gjorts under året.

 Riskhantering 

En beskrivning av företagets riskhantering och hur ni  hanterar risker i samband med hållbarhetsfrågor.

 Bedömning av prestationer

En bedömning av företagets hållbarhetsprestationer, inklusive eventuella utmaningar och möjligheter.

 Väsentlighetsanalys

En väsentlighetsanalys är en metod som hjälper ditt företag att identifiera sina viktiga frågor och berörda parter (intressenter) med deras krav och förväntningar. 

Syftet med väsentlighetsanalysen är att upptäcka alla olika aspekter som potentiellt skulle kunna påverka resultatet och samtidigt vara av särskilt intresse för läsarna av rapporten.

Det är i allmänhet frivilligt att genomföra en väsentlighetsanalys, men den rekommenderas till exempel av de riktlinjer som nämnts tidigare, GRI (Global Reporting Initiative) för att uppnå tillförlitliga resultat. Den lämpar sig därför för företag av alla storlekar och branscher som arbetar med hållbarhetsfrågor. Man har som företag nytta av denna metod för att identifiera sina hållbarhetsåtaganden och motsvarande åtgärdsområden.

Det är viktigt att notera att en hållbarhetsredovisning inte bara handlar om att redovisa företagets prestationer, utan också om att visa hur företaget aktivt arbetar för att förbättra sin hållbarhet på lång sikt. Så vårt tips är att du är transparent när du skriver din hållbarhetsredovisning och visar på vad ni är duktiga på och vad ni faktiskt behöver förbättra. På så vis ökar du din trovärdighet och minskar riskerna för greenwashing.

 Tips! Mer om greenwashing kan du läsa i vår artikel: Vad är greenwashing och hur undviker du det?

När du känner dig färdig med din hållbarhetsredovisning så är det bra om du låter din revisor granska hållbarhetsrapporten, detta är ett bra sätt kvalitetssäkra den. Om du har ett företag av större storlek så är granskning från revisorer ett krav. 

Riktlinjer och guider

Som tidigare nämnt finns det standarder och riktlinjer man kan använda sig av när man hållbarhetsredovisar. Här hittar du förklaringar för de vanligaste varianterna:

GRI - Global Reporting Initiative

GRI står för "Global Reporting Initiative" och är en internationell organisation som utvecklar och främjar standarder för hållbarhetsrapportering. GRI-indexet är en ram för hållbarhetsrapportering som hjälper organisationer att strukturera och kommunicera sin hållbarhetsprestanda på ett systematiskt sätt.

GRI-indexet består av en lista med hållbarhetsindikatorer eller frågor som är relevanta för företag och organisationer att rapportera om. Listan är indelad i olika ämnesområden, såsom miljöprestanda, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och styrning. Inom varje ämnesområde finns det olika indikatorer som organisationer kan använda för att rapportera sin hållbarhetsprestanda. GRI-indexet är utformat för att ge organisationer en standardiserad ram för hållbarhetsrapportering som gör det lättare för investerare, intressenter och allmänheten att jämföra prestanda mellan olika företag och organisationer.

GRI-indexet är en av de mest använda standarderna för hållbarhetsrapportering i världen och används av tusentals organisationer runt om i världen. Genom att använda GRI-indexet kan organisationer förbättra sin hållbarhetsprestanda och göra det lättare för andra att bedöma deras prestationer på hållbarhet.

ESG – Environmental, Social, and Governance

Används både i Sverige och internationellt för att strukturera och tydliggöra utifrån de tre perspektiven E, S och G. 

ESG står för "Environmental, Social, and Governance" och syftar på de tre faktorer som investerare och företag använder för att bedöma hållbarhetsprestanda och socialt ansvarstagande hos ett företag eller en organisation.

Environmental (miljö) faktorer

inkluderar organisationens prestanda inom områden som koldioxidutsläpp, avfallshantering, energieffektivitet och användning av förnybar energi.

Sociala faktorer (social)

kan omfatta arbetsvillkor, mångfald och inkludering, mänskliga rättigheter, leverantörsrelationer och kundtillfredsställelse.

Governance (styrning) faktorer

refererar till företagsledningens struktur och sammansättning, styrelsens oberoende, styrelsens sammansättning och styrelsens engagemang i riskhantering.

Genom att använda ESG-kriterier kan investerare och företag bedöma organisationens prestanda på hållbarhet och socialt ansvarstagande och ta beslut som gynnar både organisationen och samhället som helhet.

GHG-protokollet

GHG-protokollet är en standard för redovisning av växthusgasutsläpp och emissioner som utvecklades av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Standarden omfattar de sex växthusgaserna CO2, CH4, N2O, SF6, HFCs och PFCs.

GHG-protokollet är en omfattande standard för att mäta, kvantifiera och rapportera utsläpp av växthusgaser från organisationer, företag och verksamheter. Standarden består av tre omfattande delar:

Scope 1-utsläpp

Direkta utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av organisationen, till exempel bränsle som används för uppvärmning och transporter.

Scope 2-utsläpp

Indirekta utsläpp från produktionen av köpt el, värme eller kyla som organisationen använder.

Scope 3-utsläpp

Indirekta utsläpp från andra källor som är kopplade till organisationens verksamhet, inklusive utsläpp från inköp av råvaror, resor och transporter.

GHG-protokollet används som en vägledning för organisationer som vill mäta och minska sina koldioxidavtryck och andra växthusgasutsläpp. Det är också en viktig del av internationella initiativ för att bekämpa klimatförändringar och uppfylla målen i Parisavtalet.

ISO 26000 – Organisationers samhällsansvar

Organisationers samhällsansvar baserar sig på idén att alla typer av organisationer har ett ansvar gentemot samhället och miljön. ISO 26000 är en internationell standard som ger stöd och vägledning till alla typer av organisationer – oavsett storlek, verksamhet och plats – att översätta principer för samhällsansvar till praktiska åtgärder. Läs mer på: https://www.sis.se

 Läs också: 7 tips för ett hållbart företagande