Bluffakturor? Att undvika bluffakturor & bestrida fakturor

Fakturering > Bluffakturor

Antalet anmälda nätbedrägerier ökar markant. Tusentals drabbas och enligt Svensk Handel omsätter bluffakturebranschen varje år 1,2 miljarder kronor, lågt räknat. Falska fakturor kan dimpa ner när som helst men ofta ökar bedragarna sin aktivitet under tidpunkter då företagare är extra utsatta, som exempelvis vid kriser eller semesterperioder. Här är våra bästa knep för att undvika att drabbas och några tips om hur du bestrider. Men först lite om varningstecknen. 

Bluffakturor – exempel på falska fakturor

1. Annonsskojeri är vanligt. Den här typen av bedrägerier omsätter enligt polisen 500-800 miljoner kronor om året. Det kan vara ett erbjudande om en annonsering som sedan aldrig blir av. Eller att bedragare påstår att företagaren beställt annonser, vilket inte är fallet. 
2. Olika typer av gratiserbjudanden ska du vara extra uppmärksam på. Det är inte ovanligt att man som konsument lutas in i snåriga avtal och istället för att "bara betala porto" kan du råka ut för extra betalningar eller bli abonnemangskund. Kom ihåg att om det inte var tydligt för dig att erbjudandet hörde ihop med exempelvis en prenumeration så kan det vara så att du inte är bunden av ett avtal. Det är alltid företaget som säljer tjänsten eller varan som ska bevisa att ett avtal finns och vad ni kommit överens om.
3. En typ av bedrägeri är att ringa och påstå att företagaren tidigare tackat ja till ett gratiserbjudande. Då avtalet inte sagts upp förlängs det automatiskt med 24 månader och nu tillkommer en månatlig kostnad. Företagaren, som inte kommer ihåg någon beställning, vill se underlaget. Bluffbolaget säger nej men erbjuder en kortare avtalsperiod. Plötsligt har företagaren gått med på en uppsägning av ett avtal som aldrig funnits. 
4. Bluffbolagen kan också erbjuda "hjälp" genom att ringa upp och lura en företagare att anta ett gratiserbjudande. Senare ringer samma bluffbolag upp igen och berättar att det förra samtalen var ett bedrägeri. Bluffbolaget kan nu, mot ersättning, "hjälpa" företagaren ur knipan!
5. Bluffbolaget ringer företagaren och säger att hens företagsnamn finns på olika sidor på nätet och att "det kommer att bli dyrt att synas där". De placeringar som syftas på är helt gratis. 
6. Telefonabonnemang, rengöringsmedel, toner och lysrör är exempel på produkter som kan förekomma i bluffsammanhang. I Coronatider våren 2020 har det handlat om handsprit.
7. Investeringsbedrägerier har blivit vanligare. Blir du kontaktad av placeringsrådgivare som föreslår att du ska investera i aktier eller fonder med goda framtidsutsikter så var uppmärksam. Det samma gäller om du får förslag att spekulera i exempelvis olika valutor och råvaror. 

Se upp - metoderna varierar ständigt och blir allt mer digitaliserade och förfinade. Det gäller först och främst att ha koll på vad som faktiskt beställts. Och om du drabbas så ska du inte betala utan istället följa vissa rutiner som bland annat Polisen och Företagarna varit med om att ta fram. Se nedan!

Bestrida faktura – så gör du

1. Om du får en bluffaktura ska du inte betala den, för då har du accepterat fakturan. 
2. Skriv direkt på underlaget (om det är på papper) och skicka tillbaka till avsändaren: "Bestrider betalningsansvar då vi ej haft kontakt med er och någon beställning av dessa varor/tjänster aldrig har gjorts”.
   
   Tror du att det finns risk för att någon typ av förpliktelse föreligger kan du skriva: "Bestrider betalningsansvar då eventuellt avtal är ingånget genom ett vilseledande från er sida. Avtalet är ogiltigt enligt 30 § avtalslagen."
3. Gör i samma veva också en polisanmälan om misstänkt bedrägeri med hjälp av bluffaktura.
4. Om någon hänvisar till ett tidigare avtal i ett brev eller ett telefonsamtal, kräv att det skickas innan du för ytterligare diskussioner med företaget.
5. Spara alltid all konversation i form av brev och mejl när du bestrider fakturan. Ta kopior!
6. Organisationen Företagarna har tillsammans med Polisen, Svensk Handel och .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) tagit fram en bra guide med checklistor för hur företagare ska kunna undvika att drabbas av nätbedrägerier. 

 Här är guiden från Företagarna, Polisen, Svensk Handel och .SE.

Var inte rädd för att stå på dig

Om du bestrider fakturor, påminnelser, inkassokrav eller en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden måste företaget som kräver dig på pengar ansöka om stämning i tingsrätten för att få gehör för sina krav.

I tingsrätten ligger bevisbördan oftast inte på företagaren utan på den som skickat fakturan. De flesta ärenden når aldrig så långt som till tingsrätten. Begär juridisk hjälp från exempelvis organisationen Företagarna. 

Se anmälda blufföretag: 

Svensk Handels varningslista >>

 Visma Spcs redaktion vill betona att artikeln ger generella råd. Det kan uppstå situationer där allt inte är helt svart eller vitt. Rättspraxis kan ändras över tid, liksom tillvägagångssätt hos bedragarna.