Skydda ditt företag mot bedrägerier

Det finns många oseriösa företag som livnär sig på att lura andra företag. En del hotar med Kronofogden, andra köper varor och tjänster i ditt namn och vissa får dig att teckna avtal du egentligen inte vill ha. Så här skyddar du företaget mot bedrägerier.

Bedrägerier - ett växande och föränderligt problem

Metoderna för att lura företag på pengar och känslig information som person- och kreditkortsnummer är många och ändras hela tiden. Det kan handla om att lura dig och ditt företag via webbplatser, mejl som är vilseledande eller om försäljning av nätannonser, webbsidor och domänadresser. Vissa är enbart ute efter att få tag på dina nummer till betal-och kreditkort eller olika inloggningsuppgifter.

De flesta bedragare får in pengar genom att du  är ouppmärksam och råkar betala en faktura av misstag. Men vissa hotar med betalningsanmärkningar eller stämning om du skulle invända. I verkligheten går ytterst få blufföretag till Kronofogden eller tingsrätten. Och om du bestrider på rätt sätt kan du få Kronofogden att ta bort en anmärkning. Gäller det företag som finns på Svensk Handels varningslista får du ingen anmärkning överhuvudtaget.

Rutiner är A och O

Du kommer långt med goda rutiner. Det gör att du och dina medarbetare kan minimera risken att bli lurade.

12 tips på hur du skyddar företaget mot bedrägerier

 Se till att ditt antivirusprogram på datorn är uppdaterat.

 Skapa starka lösenord för inlogg på datorn och administrativa system.

 När någon ringer och vill sälja något, be att få återkomma.

 Ingå aldrig avtal utan att kontrollera motparten.

 Om någon hänvisar till ett tidigare avtal, kräv att detta skickas innan ni för ytterligare diskussioner.

 Låt dig inte stressas av korta svars- eller betaldatum. Det är större risk att bli lurad än att missa ett bra erbjudande.

 Läs noga igenom det finstilta. Var uppmärksam på att viktig information kan vara väl dold.

 Googla! Kolla upp avsändaren, produkterna och tjänsterna.

 Skriver du under ett avtal så lämna inga tomma rutor som försäljaren. kan fylla i efterhand.

 Se till att alltid får kopia på avtal och villkor.

 Se till att alla medarbetare är medvetna om riskerna och att bedrägeriförsök mot företaget kan komma att ske. Lägg upp rutiner för vem som har rätt att beställa vad.

 Upprätta en lista över godkända leverantörer med kontakt- och betaluppgifter. Jämför misstänkta fakturor mot listan.

 

Bluffakturor - en av tio betalar

Förra året gjordes nästan 15 000 polisanmälningar om bluffakturor, det vill säga fakturor på varor och tjänster som företag och privatpersoner inte har beställt. Det är en ökning med drygt två procent jämfört med 2015, visar statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå).

I regeringens utredning om fakturabedrägerier från hösten 2015 uppskattas att så många var tredje företag i Sverige har fått en bluffaktura och ett av tio företag som drabbats faktiskt betalar den falska fakturan. Utredningen slår också fast att industrin med bluffakturor i Sverige drar in upp till en miljard kronor om året.

Många småföretagare kan vittna om att det har trillat in fakturor för påhittade tjänster eller varor som aldrig har beställts. Vid de rättegångar som hållits med mot företrädare för olika bluffbolag har drabbade vittnat om aggressiva metoder och hot om att skicka kraven vidare till Kronofogden om de inte betalar.

Överdriven rädsla för betalningsanmärkningar 

De allra flesta blir rädda av tanken på betalningsanmärkningar och många betalar för att de helt enkelt inte orkar bråka. Bluffakturor innebär ofta både kostnader och juridiska problem de som drabbas.

Men regeringsutredningen om fakturabedrägerier konstaterar att det är enkelt att bestrida en faktura och att den rädsla för att få en betalningsanmärkning som gör att bluffen kan lyckas är överdriven eftersom fakturabedragarna sällan gör verklighet av sina hot och går till Kronofogden eller till domstol.

Så betala inte! Du ska bara betala för varor och tjänster du har beställt. Att så många väljer att betala göder bara bara industrin med bluffakturor. En industri som präglas av stor påhittighet: sätten fakturabedrägerier med hjälp av bluffakturor utförs på ändras hela tiden. 

Om man ändå betalar, så ger olika regler ett gott skydd för drabbade, så att de slipper betala. Dels finns grundläggande avtalsrättsliga regler, dels de marknadsrättsliga och etiska riktlinjerna för marknadsföring. De väger tungt när avtal som ingås vid telefonförsäljning prövas rättsligt. 

Så här skyddar du dig:

1. Skapa rutiner
Även på små företag kan det vara bra att skapa rutiner för hur beställningar och betalningar ska gå till. En sådan rutin kan vara att avstå alla telefonerbjudanden eftersom många bluffmakare jobbar över just telefon. Om du har vikarier på plats gäller det att även informera dem. Bluffarmakarna skyr inga medel och hör ofta av sig just under semestertider.

2. Betala inte!
Du ska bara betala för varor och tjänster som du uttryckligen har beställt. Är du rädd för att få en betalningsanmärkning? Tänk då på att fakturabedragare sällan går till domstol eller Kronofogden för att driva in sina krav. Tänk också på att du har ett gediget rättsligt skydd om du väljer att inte betala. Och glöm inte att om du betalar, då lönar sig bluffen.

3. Bestrid fakturan!
Kontakta blufföretaget och försök att få rättelse. Om det inte fungerar, skicka tillbaka underlaget med en kommentar om att du motsätter dig betalningsanvsar. Gör en polisanmälan!

 Så bestrider du bluffakturor »

Ett annat tips är kolla Svensk Handels Varningslista som varnar för bluffakturor, företag med oseriösa försäljningsmetoder och för erbjudanden som kan uppfattas som vilseledande. Att ett namn saknas på listan är dock ingen garanti för att verksamheten är seriös. Svenska Handels varningslista finns även på Twitter.

Id-kapning - ett personnummer räcker

Det har blivit allt vanligare att få sin identitet stulen och att bli id-kapad. Det går fort, det kan få svåra följder och det kan hända oss alla. 

Allt som krävs för att någon ska kunna ta lån, teckna dyra mobilabonnemang eller beställa varor i ditt namn är ett personnummer. En bedragare kan också skicka in ändringar i styrelsen till Bolagsverket, som ändrar uppgifterna i bolagsregistret. Det är då fritt fram för bedragaren att företräda ditt bolag i alla typer av sammanhang.

I likhet med bluffakturor drabbar id-kapning tusentals svenskar och har blivit en industri som omsätter miljarder varje år.

Betalningskrav på 100.000-tals kronor från e-handelsföretag  och mobiloperatörer kan bli konsekvensen av en id-kapning.Tecken på att du kan vara drabbad: 

  • Telefonabonnemang du inte känner igen öppnas i ditt namn
  • Du får fakturor på varor du inte beställt
  • Nya bankkonton öppnas i ditt namn
  • Du får brev från kreditupplysningsföretag om ansökta krediter som du inte känner igen


Så här skyddar du dig:

Håll koll på dina id-handlingar
ID-handlingar är värdehandlingar. Om de kommer i orätta händer kan de göra stor skada. Om du förlorar en id-handling ska du förlustanmäla den hos utfärdaren och polisen på en gång, för att undvika id-stöld. Skicka aldrig bild på ditt körkort eller id-kort till okända personer du handlar av på internet. Många unga lägger upp bilder av sitt nytagna körkort på sociala medier, något som kan innebära stora risker.

Kreditupplysningen – stämmer den?
När du får en kopia på en kreditupplysning, kolla noga att informationen stämmer. Har du sökt lån, köpt varor på kredit eller tecknat abonnemang? Om inte, kontakta omedelbart företaget som begärt ut kreditupplysningen och bestrid att du sökt krediten.

Var kritisk mot fakturor
Innan du betalar en faktura, kolla att den stämmer. Om något är fel, bestrid den direkt.

Skaffa digital brevlåda
Genom Skatteverkets tjänst Mina meddelanden kan du få viktig post från myndigheter digitalt. Det finns även tjänster där du kan få digital post från företag, till exempel kivra.com. För båda krävs att du identifierar dig med bank-id vilket gör det lättare för dig att komma åt dina uppgifter, men svårare för eventuella id-kapare. Dessutom behöver du inte slänga post med känsliga uppgifter i soporna. 

Håll koll på vad som händer på ditt bankkonto
Läs kontoutdragen, kolla upp dina transaktioner och kontakta omedelbart din bank om något verkar vara fel.

Mejl där avsändaren begär dina kortuppgifter – svara inte!
Varken banker, myndigheter eller seriösa företag skickar ut mejl där du uppmanas att lämna ifrån dig kort- eller kontouppgifter. Får du ett sådant mejl - svara inte. 

Ha ett särskilt shopping-kort
Det är både smidigt och bekvämt att handla på nätet. Genom att koppla ett extra bankkort till ett speciellt "shopping-konto" med en mindre summa pengar på, skyddar du dig från att bli av med hela lönen eller sparkapitalet om du skulle bli bestulen.

Spärra korten för utlandsköp och/eller köp på nätet
Hos många banker har du möjligheten att spärra dina kort för utlandsköp och/eller köp på nätet, vilket kan vara smart om du sällan gör den typen av köp. Du kan alltid tillfälligt låsa upp spärren, om du vid något tillfälle vill använda kortet utomlands eller köpa något online.

Kasta inte personlig information i soporna
Brev och papper som innehåller personlig information med exempelvis ditt personnummer eller kontonummer ska du aldrig kasta i soporna eller i tidningsinsamlingen – strimla eller bränn! 

Lås på postlåda eller postfack
Se till så att obehöriga inte kan komma åt din post, vare sig du bor i villa eller i flerfamiljshus. 

Spärra obehörig adressändring
Med Skatteverkets e-tjänst Spärra obehörig adressändring kan du förhindra att någon obehörig ändrar din adress. När spärren är aktiverad godkänns bara adressändringar som görs med e-legitimation.

Kontrollera webbplatser du är inne på
Ett tecken på att det är en falsk webbplats är att det inte finns någon information om hur du reklamerar en vara, låga priser samt bristfälligt språk och stavfel.

Teckna försäkring mot id-kapning
Det finns försäkringsbolag som erbjuder sådana. Dessutom kan banker införa spärrar mot kredit, som du själv kan häva när du vill handla.

Agera omedelbart om du drabbas själv
Meddela banken eller företaget om någon har handlat i ditt namn och bestrid betalningsansvaret. Du måste meddela fordringsägaren att de blivit utsatta för ett bedrägeri. Skulle de ändå vilja driva in pengar från dig kan det sluta som en tvist i tingsrätten.

Betalningskrav på hundratusentals kronor kan bli konsekvensen av en id-kapning.

Telefonbedrägerier - företagare utan konsumentskydd

Den första kontakten med ett företag tar bedragare ofta via telefon. Den som ringer har ett noga utformat manus som de följer och syftet är att vilseleda. För privatpersoner finns både ångerveckor och Nix-register. 

Men företagare har inte samma konsumentskydd som privatpersoner. Som näringsidkare har du ingen ångerrätt när du ingår avtal om köp av varor eller tjänster på nätet eller via telefon. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt och det svåra vid en tvist är att kunna bevisa vad som avtalats om, något som bedragarna utnyttjar. Smällen kan vara hård för de som drabbas och vill det sig illa kan man hamna i dyra och långa avtal som är värdelösa. 

Privatpersoner kan anmäla sin telefon till registret Nix Telefon som alla telemarketingföretag måste jämföra sin ringlistor mot. Finns ett nummer med i registret får det inte ske några försäljningssamtal. Men något liknande finns alltså inte för företagare. Det är tillåtet att i försäljningssyfte ringa upp dig hur som helst.

Ett flertal företag har försökt tjäna pengar på ett "företags-nix" men även om idén kan verka god så fungerar den dåligt. Varför? Det handlar främst om två anledningar. Det finns otaliga telemarketingföretag och ingen bryr sig om listorna.

Tips för att undvika telefonbedrägerier Det här kan du göra:

Du kan minska reklam- och telefonsäljarmängden genom att begära en reklamspärr hos de företag som säljer kontakt- och adressinformation. Det är inget heltäckande skydd och du kan inte förbjuda försäljare att ta kontakt med dig men du döljer dina uppgifter för många.

Foto: Creative commons/photoloni

 

Phishing/nätfiske

Phishing/nätfiske är ytterligare en metod som används för att lura företag och privatpersoner på känslig information, som exempelvis lösenord och kreditkortsnummer. 

Syftet är att få bankuppgifter eller annan information som gör att bedragarna kan få tillgång till dina eller företagets pengar. Nätfiske ser ut som vanlig e-post och ser ofta ut att komma från seriösa företag. Men när du klickar på länkarna i mejlet kommer du till en felaktig sida som ser ut som företagets riktiga sida men har en annan webbadress.

Phishing/nätfiske kan vara svårt att upptäcka och det bästa, om du är osäker på varifrån mejlet kommer, är att ringa avsändaren och fråga. Som alltid gäller att aldrig lämna ut känsliga uppgifter i ett mejl. Varken banker, myndigheter eller seriösa företag skickar ut mejl där du uppmanas att lämna ifrån dig kort- eller konotouppgifter. Får du ett sådant mejl - svara inte!

Vd-bedrägerier

En annan typ av bedrägerier mot företag som ökar är så kallade vd-bedrägerier.  Då utger sig bedragare för att vara ett företags vd och skickar mejl till andra personer på företaget och ber dem att på kort tid föra över stora summor pengar till ett konto. Flera av företagen som drabbats är stora, men även mindre företag har råkat ut för bedragare.

Du skyddar dig bäst genom att se till så att alla medarbetare på företaget vet vem som har rätt att beställa vad och göra överföringar mellan konton. Se också till att medarbetarna vet om att den här typen av bedrägeriförsök mot företag kan komma att ske.

 

Källor: RegeringenSvensk HandelStöldskyddsföreningenSkatteverketLänsförsäkringar och Svenska Dagbladet

4,5/5 - 2 röster
Visma eEkonomi

Visma eEkonomi

Bokföring och fakturering online

Visma eEkonomi passar dig som har enskild firma, handelsbolag och aktiebolag. Just nu kan du köpa Visma eEkonomi med deklaration till rabatterat pris.

Läs mer