Reformera trygghetssystemet för småföretagare

Nyhetsrum > Reformera trygghetssystemet för småföretagare

Nyföretagandet rasade med 15 procent ifjol och inte sedan 90-talet har antalet konkurser varit så många. Samtidigt finns det stora luckor i trygghetssystemet som ytterligare ökar riskerna för småföretagare. Nu är det hög tid att regeringen gör reformer som ökar tryggheten och stimulerar fler nya företag, skriver Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs och Helena Lundgren, styrelseordförande för SMÅA, Småföretagarnas a-kassa.

Svenska småföretagare genomgår ett ekonomiskt stålbad. Antalet konkurser under 2023 är den högsta siffran sedan 90-talskrisen. Förra året startades totalt 62 969 nya företag i Sverige - en minskning med hela 15 procent jämfört med 2022. Nyföretagandet har inte varit så lågt sedan 2014. Detta trots att var tredje svensk, 29 procent, drömmer om att bli egen företagare. Det visar den Sifo-undersökning som Visma Spcs genomför årligen. Att den ekonomiska tryggheten för småföretagare upplevs vara sämre än för den anställde är ett av de vanligaste skälen till att inte förverkliga sin företagsdröm.

Det krävs kraftfulla åtgärder från regeringen för att vända detta. Företagande är både ett uttryck för den enskilde människans möjlighet att förverkliga sina drömmar och en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas. Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer, minskat utanförskap och i förlängningen ökade skatteintäkter; vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden.

Men då måste det vara lika tryggt att bedriva företag som att vara anställd. Det är dags att regeringen stärker trygghetssystemen för företagare, så att de som skapar arbetstillfällen inte straffas när de blir arbetslösa, sjuka, får barn eller av annan anledning inte kan arbeta. 

Av Sveriges cirka 1,2 miljoner företag består 97 procent av småföretag med upp till 10 anställda. Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Småföretagen bidrar också med var tredje skattekrona till kommunerna. Men i dag faller många företagare mellan stolarna eftersom trygghetssystemet i grunden är utformat för anställda. Det visar sig tydligt både i lagen som styr när en företagare kan få arbetslöshetsersättning och reglerna för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som båda är anpassade för anställda med en fast inkomst.

Följden blir att frilansare, företagare eller de som kombinerar eget företagande och anställning riskerar att få en orimligt låg ersättning vid sjukdom eller föräldraskap. Nuvarande regelverk innebär att företagare, utöver den finansiella risken, missgynnas av våra gemensamma trygghetssystem. I stället för att uppmuntra avskräcker det människor från att våga satsa på företagande. Det är såväl nuvarande som föregående regering väl medvetna om. Därför har inte bara en, utan två utredningar (SOU 2021:98 och SOU 2023:30) presenterat förslag på hur regelverket kan förändras för att öka tryggheten för egenföretagare.  Nyligen avslutades remissrundan för den senare av de två utredningarna, ”Ett trygghetssystem för alla”. Flera tunga remissinstanser såsom Svenskt Näringsliv och Småföretagarnas riksförbund avfärdar utredningens förslag och förordar i stället förslagen i den tidigare utredningen ”Ett förbättrat trygghetssystem för företagare”.
Skälen är att förslagen anses vara mer transparenta och förutsägbara. Oavsett vilket förslag regeringen väljer att gå vidare med är det bråttom. Om vi ska ta oss ur den rådande lågkonjunkturen behöver vi skapa fler jobb. Vi behöver inte fler utredningar – vi behöver en reform av regelverket som:

• Gör systemet mer förutsägbart, så att företagare enkelt kan se vilken
  ersättning som de kan vänta sig.
• Bidrar till ett transparent och enkelt regelverk, för att undvika att villkoren
  kraftigt varierar beroende på var personer får sin inkomst ifrån.
• Minskar risken för fel i handläggningen, så att rättssäkerheten garanteras.

Nu ligger förslag från två utredningar på socialförsäkringsminister Anna Tenjes bord. I Tidöavtalet har regeringen utlovat ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta. Om regeringen menar allvar med det löftet behöver även småföretagare omfattas av våra grundläggande trygghetssystem. En sådan reform innebär att vi samtidigt stimulerar företagande, skapar nya jobb och vänder konjunkturen. 

Boo Gunnarson, företagarexpert, Visma Spcs

Helena Lundgren, styrelseordförande, SMÅA - Småföretagarnas a-kassa