PSD2 - detta är det nya betaltjänstdirektivet 2019

Lagar & regler > GDPR & e-handel

Vad är PSD2?

Väl fungerande betalningar inom Europa är en nyckelfaktor för den inre marknaden där alla ska ha samma möjligheter. Att åstadkomma detta är en viktig del av EU:s mandat.

År 2015 beslutade EU att införa Payment services (PSD 2) - Directive (EU) 2015/2366 och den 1 maj i år, 2019, trädde den nya anpassade svenska betaltjänstlagen i kraft. Den 14 september införs sista pusselbiten så att också de nya tekniska kraven uppfylls.

Syftet med PSD2

Här är några av de mål man vill uppnå:

 Samma regler ska gälla inom hela EU 
En självklarhet eftersom hela EU ska vara en enda marknad.

 Det ska vara enkelt, snabbt och säkert att göra betalningar över internet
Såväl privatpersoner som företag ska kunna handla över landsgränserna inom EU till samma kostnad och lika enkelt och säkert som man gör inrikes.

 Konsumentskyddet ska stärkas
Skydd mot attacker, bedrägerier och betalningsproblem.

Information i samband med betalningar ska vara tydlig och lättbegriplig

 Det ska finnas ett brett utbud av betalningsmöjligheter
Bankerna måste, om kunden begär det, tillåta andra aktörer att erbjuda tjänster som är kopplade direkt till bankkundernas konton.

Nya tjänster

PSD2-direktivet förändrar bankernas förutsättningar ganska kraftigt och bryter det “monopol” de haft på sina kunders pengar. Bankerna måste nu ha tekniska möjligheter för utomstående, så kallade tredjepartsaktörer, att erbjuda tjänster med direkt koppling till våra bankkonton. Dessa kan vara av två typer:

Kontoinformationstjänster

• Budget – tjänsten läser av alla bankkonton och redovisar i en app vad pengarna gått till. Kan komma med anpassade råd.
• Följ upp en typ av återkommande kostnad, t ex för gym, el, eller mat och visa jämförelse med erbjudanden från konkurrenter.

Betalningsinitieringstjänster

• Olika betalningstjänster ("vi betalar dina räkningar och jämnar ut säsongerna med korttidslån" etc)
• Exempelvis "Betala vår räkning direkt genom att klicka här"

Vad behöver e-handeln göra?

Kortbetalningar

I branscher där man inte vet säkert vilket slutligt belopp kunden ska betala, till exempel hotell, biluthyrning, parkering och drivmedel, ska kunden informeras om och godkänna det belopp man reserverar på kontot innan transaktionen genomförs. Har du en sådan verksamhet så gäller det här kravet redan idag men då har du nog inte en “webshop” utan ett mer anpassat system.

Kortutgivare kan komma att begära säkrare identifiering vid kortköp via nätet. Man brukar tala om “tvåfaktorsautentisering” (2FA). Det innebär att man ska presentera två av dessa tre olika faktorer:

• Något man vet 
  Till exempel ett lösenord eller en PIN-kod.
• Något man har
  Kan vara ett USB-minne med viss kod, ett bankkort eller en nyckel.
• Något man är (biometri) 
  Fingeravtryck, röst eller iris är några alternativ.

Det kan göra att kortköp på nätet tar lite längre tid men det finns möjligheter att avtala med kortutställaren om ett enklare förfarande, till exempel vid abonnemang där pengar dras från kontot regelbundet. Då skulle det kunna räcka att man verifierar vid den första betalningen med samma kort eller konto.
Hela hanteringen sköts av betalningsförmedlarna så du som e-handlare behöver inte göra nya investeringar. Om du har frågor så kan du vända dig till dem eller din bank.

Kommer e-handeln att påverkas?

Som nämnts ovan kommer det i många fall att bli omständligare för kunderna vid själva betalningen. Vi vet dock att betaltjänstföretagen gör allt vad de kan för att underlätta och skapa smidighet, både i mobilen och när man sitter vid stor skärm. Dessutom ökar kundernas vilja att välja andra betallösningar än kontokort. År 2018 var detta de fem vanligaste betalsätten vid e-handel:

• Faktura (38%)
• Kontokort eller kreditkort (22%)
• Direktbetalning i bank (14%)
• Swish (12%)
• Paypal, Payson eller liknande (8%)

Källa: Postnord. E-handeln i Norden, summering 2018

Swish har ökat kraftigt inom e-handel och man ser samma tendens för liknande lösningar i Danmark och Norge. Kunderna gör redan 2-faktorautentisering i Swish så där blir det ingen skillnad. För det hittills vanligaste alternativet, fakturering, så har t ex Klarna gjort stora insatser för att förenkla. Det man ska hålla ögonen på är kontokorten.

Tips

De flesta av oss läser inte en sådan här artikel för att underhålla sig och koppla av. Den är torr och saklig med många nya långa ord. Det kan vi säkert vara överens om.

När kunderna ska förstå vad som händer i de nya betalrutinerna så gäller det att informationen inte liknar den här artikeln. Det är vi säkert också överens om.

Troligen löser betaltjänstleverantörerna detta fint men kontakta gärna några kunder efter köpet och fråga om de har synpunkter på betalningen. Om det finns något som skaver så kanske du kan få bort det med några ord, eller en bild, i kassan.